Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jägareförbundet, en maktfaktor i rovdjursförvaltningen?

Annons

En fråga väl värd att analysera mot bakgrund av den skrivelse som styrelsen för Jägareförbundet i Gävleborg ställt till Landshövding Barbro Holmberg med krav på omplacering av en rovdjurshandläggare.
Efter upprepade samtal från förbundets medlemmar, som säger sig ha obefintligt förtroende för handläggaren, anser Jägareförbundet att måttet nu är rågat.
Enligt media skriver förbundets ordförande Karl-Evert Hellsén i brevet till Landshövdingen att ”Handläggaren har som ni känner till ett näst intill obefintligt förtroende hos våra medlemmar i länet… ”Jag vill med all önskvärd tydlighet understryka att Jägareförbundet Gävleborg inte har något som helst förtroende kvar för honom”.
Droppen som uppenbarligen fått bägaren att rinna över för Jägareförbundet är en rapport som handläggaren i samråd med en kollega i Dalarna tagit fram om försvunna och illegalt dödade vargar i de båda länen. En rapport som är så självklar i förvaltningen att det vore tjänstefel att inte ta fram ett sådant underlag. Den har dock fått förbundet att gå i taket som grundlös och ovetenskaplig med enda syfte att smutskasta förbundets medlemmar som underförstått tjuvjägare. Som en följd av dessa påtryckningar hukar nu Länsstyrelsen och drar in rapporten.
Är det här ett rimligt agerande av ett förbund som har ett allmänt uppdrag att hantera jakt och viltvård i Sverige? Knappast, ingen annan intresseorganisation skulle komma på tanken att agera på liknande sätt. Det här är dock inte en helt ovanlig reaktion från Jägareförbundet när de anser att frågor som berör jakt går dem emot och mycket ofta är det just rovdjurshandläggare som blir ifrågasatta.
Det är högst märkligt att de inte inser att en handläggare tvingas - och också skall- följa de strikta direktiv och ramar som gäller i rovdjursförvaltningen och där ingår självklart sammanställningar över försvunna vargar som ett viktigt verktyg i förvaltningen.
Inser de inte att ett sådant här anmärkningsvärt agerande och försök till maktutövning sannolikt långsiktigt slår tillbaka på dem själva? Med en sådan attityd borde det vara dags för politiker och myndigheter att ifrågasätta förbundets allmänna uppdrag att ansvara för jakt och viltvårdsfrågor?

Anders Ekholm
Naturvårdens representant i länets Viltförvaltningsdelegation

Mer läsning

Annons