Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobblinje utan fotfäste

Utanförskapet och jobblinjen har sedan valet 2006 varit högeralliansens frontfråga. Nu när det börjat gnissla och allt fler måste räkna med arbetslöshet som en del av den framtida tillvaron står, man däremot utan en politik för att stödja de allt fler som hamnat utanför arbetsmarknaden.

Annons

De senaste två månaderna har 1 600 personer om dagen varslats om uppsägning eller redan förlorat jobbet. De möter en verklighet där a- kassan i bästa fall ger omkring 50 procent av den tidigare lönen i ersättning. Dessutom förlorar man jobbskatteavdraget.

Risken är att många familjer måste se sig om efter ett nytt boende och helt ändra sin sociala tillvaro. Mot detta lovar regeringen att man tänker hålla sig till den budget man jobbade fram i augusti.

I farans riktning ligger också att allt fler kommer att bli beroende av socialbidrag eller försörjningsstöd som det heter på nusvenska.

I dag är det omkring 400 000 som får socialbidrag. I arbetslöshetens kris kan den siffran fördubblas om inget radikalt görs för att ta hand om dem som nu ställs i det utanförskap som regeringen Reinfeldt skulle utrota.

Redan varnar kommunerna för att kostnaderna för socialhjälpen ökar i allt snabbare takt. I dag kostar den 10 miljarder, men hur kommer det att se ut när allt fler behöver försörjningshjälp? När a-kassans ersättning inte förslår eller när man hamnar i det läget att man blir utförsäkrad. Det går inte att söka jobb som inte finns.

Det stora målet för regeringen Reinfeldt var att minska utanförskapet med 200 000 personer under innevarande valperiod. Nu kanske man ökar det med det dubbla. Allt fler varslas och väntar på arbetslöshet.

Hur har alliansens tänkt sig fixa deras trygghet? Ska de gå från hus och hem? Eller är det socialen som gäller för dem som drabbas?

Nu när så många lämnat en a-kassa som tidigare fungerade som den omställningsförsäkring den måste vara.

Sven Otto Littorin säger inget. Fredrik Reinfeldt tiger och Maud Olofssons sprudlande talföre har dämpats.

Tidigare använde regeringen piskan för att få ut arbetslösa och långtidssjukskrivna på arbetsmarknaden. Nu är den möjligheten stängd, men morötterna för dem som vill komma igen och som vill satsa saknas. Vad finns den vuxenutbildning som borde vara på plats när en jobbkris kommer? Vilka krav ställs för att ta hand om och vidareutbilda de många som nu varslas och riskerar uppsägningar?

Människors vardag fortsätter trots en handfallen regering, men med större otrygghet.

Långvarig arbetslöshet leder till personliga kriser och i ekonomisk otrygghet. Arbetslöshet skapar stress och ohälsa. Problemet är allt oftare att de som är utan arbete inte passar för de nya jobb som just nu erbjuds. Avsaknaden av den kompetens som krävs förlänger arbetslösheten.

Prognoserna för den ekonomiska utvecklingen under 2009 och 2010 pekar på minskad tillväxt, eller i bästa fall nolltillväxt, allt medan allt fler ställs vid sidan om arbetsmarknaden. Optimisterna räknar med att den öppna arbetslösheten kan hamna kring 10 procent de närmaste åren, men det finns dystrare prognoser än så.

Visar då alliansen någon offensiv politik för stödja dem som varslas och hotas av arbetslöshet? Passiviteten är total. Fortfarande hänvisas till lagd budget.

I denna tycks det finnas beredskap för allt, men allt fler tvivlar på att så är fallet.

Går det bra för Sverige, så slår alliansen sig för bröstet. Går det sämre håller man tyst och hoppas på underverk tillsammans med varselsamordnare som helt saknar resurser.

Kaotiskt. Utvecklingen på den indiska halvön blir allt mer kaotisk. Något som det blodiga attentatet i Bombay ger många bilder av. I Pakistan ökar de extremistiska talibanernas inflytande. I Sri Lanka pågår ett långvarigt inbördeskrig mellan regeringstrupper och den tamilska minoriteten. Både Indien och Pakistan är dessutom kärnvapenländer. Oroande.

Skuldfälla. Nära 80 000 svenska barn finns noterade hos landets inkassobolag och riskerar att hamna i kronofogdens register. Ofta handlar det om småskulder under 500 kronor. Från och med 1 januari 2009 får privata bolag inte skuldsätta barn. En viktig lagändring. Barn ska inte börja sina liv med skulder som föräldrarna har det yttersta ansvaret för.

Mer läsning

Annons