Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

John Lindberg Trio vägrar bli bekväma

Det är inget snack om saken, John Lindberg Trio är ett etab­lerat band med en allt större publik.

Nu släpper de sin femte skiva, men vägrar bli bekväma.

– Vi har ansträngt oss kraftigt. Man måste våga prova nya saker, säger John Lindberg.

Det som började hemma i pojkrummet i Järbo har vuxit och blivit till ett av Sveriges mest etablerade rockabillyband. Som inte längre låter så mycket rockabilly.

– Nej, det är väl mer rock’n’roll egentligen, säger John Lindberg och skrattar ett av sina många skratt.

Tanken har hela tiden varit att utgå från rockabillymallen men inte sitta fast i den utan göra nåt eget av den, lägga till nya uttryck.

Med femte skivan ”Hell of a ride”, som släpps i dag, var det inte helt enkelt.

– Vi har vuxit som band. Vi har hela tiden försökt att göra saker som ingen annan har gjort, att ta nya grepp. Men det var lite svårare att göra nu. Vi har lagt ribban så högt, och har en hög lägstanivå nu, säger John Lindberg.

– Samtidigt är det som att köpa hus. Det är ett nytt kapitel i livet och det ger nya intryck och det blir ett nytt sound. Man måste utvecklas för att det ska hända, säger han, som gjort just den resan och numera är husägare i Enviken i Dalarna.

I samband med förra skivan ”Made for rock ’n’ roll” lossnade det ordentligt för John Lindberg Trio – som förutom John Lindberg består av Martin Engström och Joakim Dunker – skivan distribuerades på varuhus och mackar och publiken på konserterna blev allt större.

– Då fick man det rakt i fejset bara, allt eskalerade. Nu kan man gå in i den här perioden med mera lugn och luta sig tillbaka och njuta lite av det också, säger John Lindberg samtidigt som han erkänner att det var nån sömnlös natt där när första singeln från ”Hell of a ride” släpptes och de inte visste om den skulle komma in på P4:s spellista – men det gjorde den förstås.

Och i samband med framgångarna kan de också anställa fler människor som hjälper dem med allt runtomkring.

– Så att vi kan fokusera på att spela, och ha mer och mer roligt på gigen.

Och även om målen som bandet satte upp i och med förra skivsläppet är nådda så handlar det alltjämt om att just det. Att vara ute och spela och ha roligt.

– Vi gör vårt yttersta för att nästa spelning blir den bästa någonsin. När allting klaffar så är det bara så kul, och det behöver inte vara på en stor arena, det kan lika gärna vara på CC-puben, säger John Lindberg och konstaterar att det alltid har handlat om att göra det här på liv och död.

– Vi kunde säga till varann när vi hade fått ett gig på nåt särskilt ställe förr, att det spelar ingen roll om vi kraschar med turnébussen på vägen hem för nu har vi i alla fall spelat här.

– Och jag tror att jag skulle bli psykiskt sjuk om jag inte fick spela, säger John Lindberg och berättar om hur han fick röja loss på gymmet när de var spellediga i tre-fyra veckor för nåt år sen för att kunna jobba klart med skivan.

Och även om de har åtskilliga spelningar i ryggen – de snittar på hundra spelkvällar per år – så gäller det att inte känna sig för bekväm.

– Det är skönt att känna sig trygg som artist men man vill känna sig nervös ibland – man jagar det där för att få känna pulsen. Gigen blir som en drog. Det är lätt att förstå artister som bara fortsätter och fortsätter att spela.

På programmet nu står releasespelningar på bland annat Nefertiti i Göteborg och Debaser i Stockholm och även i Oslo och Köpenhamn. Ett mål är att ta sig utanför Sveriges gränser mer och mer.

– Men det är alltid tufft att börja i ett nytt land, säger John Lindberg och så skrattar han igen.

Det var ju det där med att vägra bli bekväm.