Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Juggas: Kluven av bestialiska ”Midnattssol”

SVT:s omtalade nya dramaserie ”Midnattssol” får premiär i helgen. Den sticker antingen i ögonen eller bringar ljus. Arbetarbladets kulturredaktör har svårt att bestämma sig.

Annons

Ena sättet att tänka: Tv-serien ”Midnattssol” vittnar om att Norrlands återstående naturtillgångar nu slutligen ska sugas ut till sista fjällsilhuetten. Efter råvarorna – malmen, vattenkraften och skogen – de hisnande panoramavyerna, färgstarka sedvänjor och urbefolkning.

Tv-produktioner trängs för att få filma arktiska miljöer.

Andra sättet att tänka: Tv-serien ”Midnattssol” påvisar den rasism som drabbat och drabbar samerna. Den synliggör en del av landet som både är glömd och exotiserad/romantiserad. Norr är mer än just midnattssol.

Och herregud, en hel stad håller på att flyttas. Så att gruvdriften ska kunna fortgå. Inte har vi väl söderut egentligen fattat vidden. Förrän nu kanske. När Kiruna får spela en huvudroll. Eller blir utnyttjat för sina gruvliga miljöer…

”Midnattssol” är en ny thrillerserie i SVT. Fransk-svensk produktion. Händelserna utspelas i Norrbotten.

Och jag känner mig kluven efter att ha sett den. Men den är kanske bra. Kluvenheten. Tveksamheten. Det finns ju en konflikt. Vi måste bara se den. Precis som när Po Tidholm beskrev ”Resten av landet” nyss, i sin dokumentärserie om konflikten mellan stad och land.

I andra samtida dramaserier och filmer – exempelvis ”Jordskott”, ”Ängelby” och ”Cirkeln” – har avlägsna svenska skogstrakter mytifierats. Landsbygden och naturen blir typbestämda som det okända och farliga – staden är underförstått en mer normal plats att leva på.

Men även om ”Midnattssol” innehåller rätt mycket mystik den också, så går den inte riktigt att hänföra till samma fack. Kanske är nordligaste Sverige alltför mäktigt och storslaget för att låta sig lånas till att tjäna denna uppgift.

Identitet och ursprung är tunga ingredienser i ”Midnattssol” som börjar med ett minst sagt spektakulärt mord på en fransk medborgare. Gustaf Hammarsten spelar förundersökningsledaren som identifierar sig mer med svensk byråkrati än sin samiska mamma. Leila Bekhti spelar en fransk polis som förnekat sin familj. Traditioner och grupptillhörighet spelar roll. En skulle kunna säga att temat är trendigt.

Eller angeläget. Samiska artisterna/aktivisterna Sofia Jannok och Maxida Märak medverkar båda i serien.

Efter att ha förhandstittat på sju avsnitt av totalt åtta vet jag fortfarande inte riktigt vad jag tycker. Jag kan bara slå fast att ”Midnattssol” är utstuderat bestialisk (”Seven” upphöjt till 22), våldsamt spännande och utrustad med ovanligt mångdimensionella karaktärer. Den är maniskt beroendeframkallande och att jag är vansinnigt intresserad av att se slutet. Kuriosadetaljer: Tidigare Skottes-skådespelaren Pär Andersson har en liten roll. Peter Stormare utgår, lyckligtvis, snabbt ur handlingen.

Fakta: ”Midnattssol”, dramaserie i SVT och SVT Play, skapad av Måns Mårlind & Björn Stein. Tablåvisas söndagar med start 23 oktober.

Annons