Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kilometerskatten slår extra hårt i Gävleborg

Gävleborg är ett av de län där skogsindustrin och de övriga näringarna i det skogsindustriella klustret spelar allra störst roll för sysselsättningen. Förverkligas det rödgröna budgetalternativet om kilometerskatt och höjd koldioxidskatt på bensin och diesel blir därför konsekvenserna extra allvarliga hos oss. Konkurrensen inom Sverige snedvrids, glesbygden riskerar ytterligare avfolkning och sysselsättningen sätts på spel.
En bransch som redan på grund av lågkonjunktur och strejker utsatts för kännbara påfrestningar löper stor risk att få sin framtid äventyrad ännu mer. De positiva miljöeffekterna torde vara små eller till och med obefintliga. De negativa återverkningarna på andra områden är däremot desto större.
Vad de rödgröna vill ha är en kilometerskatt på 14 kronor per mil för lastbilstransporter och därtill en höjd koldioxidskatt med 17 öre, vilket ger ett ökat pris på 49 öre litern på bensin och 61 öre litern för diesel. Lastbil är självklart det vanligaste transportmedlet för virkesråvaran från skog till de olika produktionsanläggningarna. För det allra mesta existerar inga alternativ.
Av åkarens totala kostnader svarar bränslet för mellan 30 och 40 procent. Det är med andra ord en mycket betydande andel. Ett omfattande och framgångsrikt arbete pågår i branschen för att effektivisera transporterna och därmed också reducera bränsleåtgången. Det handlar, för att nämna ett par exempel, om att göra optimala vägval och att med modulsystem för skogstransporter kunna öka lastkapaciteten så att det kanske räcker med två virkesbilar istället för tre.
Att ständigt utveckla transportsystemen är en nödvändighet för branschen, med tanke på både ekonomin och miljön. Värt att notera är att skogsindustrin är den bransch som köper mest järnvägstransporter i Sverige, i storleksordningen 15 miljoner ton per år. Av skogsindustrins export av färdigvaror går 70 procent med sjötransport.
Skogsindustrin i vårt land är starkt exportinriktad. Ser vi till massa och papper säljs cirka 85 procent utanför Sveriges gränser. För sågade trävaror är andelen närmare 70 procent. Sverige är efter Kanada världens största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Men även inom möbelindustrin och andra delar av förädlingsindustrin har de svenska företagen lyckats nå en framskjuten position med gott anseende i många länder. Utan skogen och skogens produkter skulle samhällsekonomin befinna sig i mycket sämre tillstånd.
Svensk skogsnäring har av geografiska skäl en konkurrensnackdel. Vi finns långt från våra viktigaste marknader. Det här är en nackdel som vi måste leva med. Sverige ligger där det ligger, precis som Gävleborg. Det kan vi inte göra någonting åt. Men vi får inte tynga denna viktiga näring med självpåtagna konkurrensnackdelar. Då ökar risken för att våra konkurrenter ska komma före oss i spåret.
Detta dåligt genomtänkta förslag om kilometerskatten och den höjda koldioxidskatten hör otvivelaktigt hemma i kategorin konkurrensnackdelar. Det finns därför anledning att känna oro. Vi får aldrig glömma att försämrad lönsamhet för näringslivet ofelbart leder till att det i förlängningen blir svårare att finansiera sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, skola och övrig samhällsservice.

Josef Höbenreich, AB Edsbyverken
Torbjörn Jonsson, Hassela Skogsprodukter AB
Björn Kvick, Iggesund Paperboard AB
Christer Simrén, Korsnäs AB
Jakob Staland, Skogsåkarna AB