Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Klär scen för drama

Peter Holm berättar att det länge funnits en idé att göra Faust i gasklockorna, och att tanken är att göra den i alla lokaler i Gasklockeområdet, och även på själva gårdsplanen. Publiken får vandra med Faust i hans utveckling i livet genom olika världar. Peter Holm tycker att det är en fördel att han varit med tidigare under teateruppsättningar i området.

– Jag känner till lokalerna. De är fantastiska! När jag arbetar som scenograf så utgår jag från dem. Här finns liksom ingen anledning att gömma undan någonting utan det handlar snarare om vad som ska läggas till.

Finns det några svårigheter med dem?

– Akustiken är en utmaning, att få allting att höras. Jag kommer att sätta upp trämaterial i taket, dels som dekor men också för att reflektera ljudet.

Hur långt har du kommit?

– Hade du frågat förra veckan hade jag sagt att jag kommit jättelångt, men i dag känns det inte som att jag kommit så långt. Jag har gjort modeller för alla lokaler, och som förslag har jag kommit långt med dem, men det är bara förslag. Sedan ska regissör och dramaturger titta på dem och sedan får vi se hur vi går vidare.

Den skissen som vi ser här är en sådan modell?

– Jag, det är en tredimensionell modell i skala 1:50 som jag byggt i lite olika material: papper. balsa, ståltråd, gips. Jag tycker om att göra dem på det sättet för då blir det mycket lättare för regissören och ljussättaren och så småningom skådespelarna att se vad det är för värld som de ska gå in i. Det här är en tidig modell som jag gjorde av lilla gasklockan, men den blev för romantisk. Jag har gjort den mer våldsam nu.

Det verkar vara något kurbitsinspirerat på träskivorna?

– Ja, folkteatern arbetade ju här för länge sedan med en uppsättning som hette "Den stora vreden" som hade lätt folkloristiska inslag. Jag tänkte att motivet kunde vara en blinkning till den, men det kanske inte fungerar. Jag vet inte hur mycket som kommer att bli kvar till slut.

Du är också kostymör, har du satt i gång med det arbetet än?

– Nej, inte alls. Det är inte ens bestämt vilka scener som ska vara med, eller vilka människor som ska vara med. Innan vi kan börja med det så är det en enorm textmassa som ska nyöversättas och redigeras. Scenografin måste man däremot ha mer framförhållning med, den måste lämnas till verkstäderna och hinna tillverkas. Sedan jobbar jag väldigt tätt med ljussättaren, som kan tillföra ytterligare saker.

Så mycket kommer att ändras?

– Visst, teater är ett teamarbete. Vi är alla beroende av varandra. Vi har var för sig olika specialområden men det här är någonting vi gör tillsammans. Vi måste fundera: vad handlar detta om? Hur ska vi berätta det? Jag arbetar tätt med regissör, dramaturger, ljussättare, skådespelarna och den tekniska personalen som snickrar och målar, och alla inblandade i den här processen är kreativa.