Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konflikten fördjupas

Annons

Krisen mellan Ryssland och Georgien har utvecklats till ett fullskaligt krig, där inte minst Ryssland tar för sig och vill visa att man ånyo är en stormakt som med vapenmakt kan tukta sina grannländer. Efter att georgisk militär intagit Sydossetiens huvudstad Tschinvali har Ryssland visat sin militära styrka.

Enligt obekräftade uppgifter har minst 1 500 civila dödats i striderna medan tiotusentals människor befinner sig på flykt. Nu är det självfallet inte ens fel att en väpnad konflikt uppstår. Georgien har sedan länge gjort anspråk på Sydossetien. Under månader har ett allt tuffare ordkrig pågått mellan Ryssland och Georgien. Många bedömare fruktade att det skulle utvecklas till ett krig.

Georgien har inte militär stryka att motstå den ryska överlägsenheten.

Inte minst vad gäller stridsflygplan. Därför är det inte förvånande att de georgiska styrkorna redan dragit sig tillbaka från Tschinvali, men Ryssland fortsätter att tala maktspråk. Sannolikt för att visa Georgien vem som bestämmer, vem som är stormakten. De små randstaterna kring Ryssland ska veta sin plats. Något Georgien nu handfast får känna av.

En bakomliggande orsak till att det redan spända läget förvandlats till krig är att Ryssland sedan månader byggt upp egna styrkor i Sydossetien, en liten enklav med 70 000 invånare. Georgiens president Michail Saakasjivili såg ingen annat utväg än att försöka stoppa detta genom att gå in med egna trupper. En felbedömning. Krig löser inga problem. Det bara fördjupar motsättningarna. Samtidigt som civilbefolkningen drabbas.

Den ryske presidenten Dmitri

j

Medvedev å sin sida menar att det är Georgien som provocerat fram kriget. Detta med stöd av Rysslands premiärminister Vladimir Putin. Ryssland vill åter visa att man är en makt att räkna med. ”De skyldiga ska få det straff de förtjänar” är budskapet. På detta sätt motiverar man det militära övervåld som nu sker.

Utrikesminister Carl Bildt har reagerat kraftigt på de ryska stridshandlingarna medan övriga EU hittills hållit en låg profil.

Frågan är om EU:s utrikesministrar vid sitt möte på onsdag kan samla sig till en enig bedömning av utvecklingen mellan Georgien och Ryssland. Det som snabbt måste göras är att skapa förutsättningar för en vapenvila så att inte fler civila drabbas.

Den ryska politiska kammen har växt under de senaste åren. Numer tar Ryssland för sig i utrikespolitiken. Trilskande grannländer liksom supermakten USA har under senare år fått känna av det nya Rysslands politik, som allt mer börjar likna det gamla Sovjets.

Det finns i Rysslands nya maktspel en antydan till att kalla kriget kan kommit tillbaka. Den ryska militärmakten är fortsatt svag, men kan på sikt åter bli ett hot mot övriga Europa. I dag har Ryssland 700 kärnstridsspetsar och minst 750 000 man under vapen. Dessutom ett effektivt flygvapen. Samtidigt rustar man för fullt.

Mot detta står omkring 18 000 soldater i Georgien.

Det mest utmärkande i dagens Ryssland är en allt större misstro till demokrati, mångfald och mänskliga rättigheter. Putin har även som premiärminister fortsatta ett järngrepp om makten. Den nye president Dmitrij Medvedev är Putins handgångne. Det är också Putin som varit tydligast i kritiken av Georgien och i att förklara Rysslands nu pågående militära engagemang.

Konflikten i Georgien kom därför inte som någon överraskning. Ryssland vill stärka sitt inflytande över de gamla sovjetiska provinserna som nu blivit självständiga. Det kan ske genom ekonomiska påtryckningar, men också som nu med vapenmakt.

Mer läsning

Annons