Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kråka, mås och annan fågel

Annons

Vilka fina aspar! sade min kompis uppskattande om träden utanför huset.

”Jaså, är det aspar?”, sade jag.

För mig finns det, i stort sett, lönn, björk och övriga trän. Kråka, mås och annan fågel.

En del kan gå runt i skogen och hitta blodriska, taggsvamp, fårticka och stolt fjällskivling. Själv hittar jag bara två sorter, kantareller och annan svamp. Oftast hittar jag ingenting alls.

Det fanns ingen skogsmulle i Valbo när jag växte upp. Scouterna fanns, och jag uppskattade deras Mariekex. Men jag slutade efter första gången eftersom jag störde mig på en kille som var yngre än mig och dessutom skulle hålla på att envisas med att kunna namnen på alla växter, både på svenska och på latin. ”Oh, ett exemplar av Artemisia vulgaris!”

Jag antar att han är någon sorts ogräsväxternas Johanna Koljonen nu, dyrkad av ett extremt smalt skrå av torra botaniker med Aspbergers, samlade i en och samma mjälliga forskningskorridor i Muppsala.

Brillorm.

Grejen är att jag avundas honom. För gud finns i detaljerna.

Ett glas kall chablis kan vara gott och trevligt helt oavsett förkunskaper. Vet man att den är gjord på en druva som smakar sött och fett som smörkola och melon när den odlas i varma soliga länder, men får den här strama syrligheten och kritsigheten när den i stället odlas ganska nordligt i Frankrike, faktiskt nära gränsen för hur högt upp det över huvud taget går att odla vin, vet man det, då kommer det kanske att vara ännu godare och trevligare. Dessutom kanske mer intressant.

Om man hör låten ”Tropicália” av Caetano Veloso tycker man kanske att det är en mysig låt. Vet man dessutom att Caetano Veloso ingick i en rörelse som kallades Tropicalismo, som förutom popmusik också omfattade teater, poesi, musik och politisk aktivism, och som uppenbarligen ansågs vara en så mäktig opposition mot Brasiliens då nya militärdiktatur att Caetano med flera tropikalister blev utvisade ur landet och fick tillbringa flera år i exil i London, så blir upplevelsen av den ännu några dimensioner rikare.

Jag vet att jag låter dryg nu. Lite som brillormen i scouterna.

Det hör liksom till spelet. Man kan gärna veta saker om saker, men man behöver inte hålla på och gå och berätta det för allt och alla. I alla fall inte oombedd. Risken är att man uppfattas som antingen högst suspekt eller som en odräglig snobb. Oftast bådadera.

Men almarna borde jag ändå lära mig mer om. Namn på träd, buskar och fåglar verkar vara ett vattentätt sätt att göra sin värld lite rikare, eftersom det tycks höra till allmänbildningen och därmed utgör kunskap som knappast verkar stötande på folk.

Det här är min sista arbetsdag här på ett tag. Lisa tar över igen och jag går ut i hösten.

Jag tänkte ta den höstliga fyrvaktarromantiken på allvar och åka långt ut i havsbandet. Till Eggegrund når ingen populärkultur. Det finns ingen bredbandsuppkoppling där. Det finns inte ens eluttag. Men det ska enligt mina informationer finnas en spännande natur och ett rikt fågelliv. Jag packar en flora och en fågelbok.

Bäst just nu:

* Sufjan Stevens – Heirloom (låt)

* Hot Chip feat. Bonnie ”Prince” Billy – I Feel Billy (house mix)

* Teenage Fanclub – Magic (album)

Mer läsning

Annons