Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kravet på legitimation ökar bristen på modersmålslärare

Konsekvensen av legitimationskravet på modersmålslärare riskerar bli att det inte går att hitta några lärare alls som får undervisa.

Riksdagen beslutade nyligen, mycket överraskande, att även modersmålslärare ska omfattas av kravet på lärarlegitimation. Denna kategori har, tillsammans med yrkeslärare, tidigare undantagits av praktiska skäl. Det finns helt enkelt så få redan idag att ett sådant krav fullständigt skulle rycka undan mattan för elever som behöver undervisning i sitt modersmål för att klara av kunskapskraven i skolan. Om beslutet verkställs skulle det slå sönder och förstöra hela den svenska modersmålsundervisningen.

Dagens regler säger att endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Legitimation krävs för att få anställning som lärare utan tidsbegränsning och för att få sätta betyg. Undantag finns som möjliggör att modersmålslärare som inte uppfyller kraven trots det får bedriva undervisning i mer än ett år i sänder. Den som inte har legitimation som lärare får anställas utan tidsbegränsning om han eller hon ska undervisa i just modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasiet.

Bristen på lärare och elevgruppernas stora antal skiftande språkbakgrund gör det mycket svårt för skolor att anställa behöriga lärare. Många skolor har ett stort antal elever med annat modersmål men få elever med samma modersmål, vilket innebär många olika lärare.

Det finns 3 200 modersmålslärare i skolväsendet. Av dessa har endast 43 procent en pedagogisk högskoleutbildning. År 2007 hade endast 22 procent av modersmålslärarna i årskurserna 6-9 utbildning som motsvarade både åldersgrupp och ämne. Det innebär att för att uppnå full behörighet behöver drygt 20 procent av modersmålslärarna fortbilda sig för att komplettera sin lärarutbildning, och nästan 60 procent behöver läsa in en lärarutbildning.

Det är rimligt att anta att en stor andel saknar behörighet för att över huvud taget söka till lärarutbildningen, det vill säga är högskolebehöriga.

Om vi antar att de 60 procent som saknar pedagogisk högskoleutbildning trots allt kan läsa in en sådan direkt landar kostnaden för detta på 251 miljoner kronor fördelat på ett antal år.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har drivit frågan länge och fick nu plötsligt stöd av Sverigedemokraterna, som har en alldeles egen agenda - att få bort modersmålsundervisningen från skolan. När de övriga oppositionspartierna inser det kommer deras entusiasm att svalna och deras vilja att ändra linje öka.

Hans Backman (FP)
Riksdagsledamot från Gävleborg