Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är Nobel­priset en dödskyss?

/
  • Nobeleffekten på spåret. Hur påverkas ett författarskap av ett priset? Litteratursociologen                          Anna Gunder från Gävle ställer frågan i sin forskning.

Så här i Nobelpristider har det i vanlig ordning varit mycket diskussioner kring pristagaren. De som spekulerat rätt myser, medan andra gruffar lite.

Annons

Klart är att de allra flesta varken har läst eller hört talas om pristagaren. Däremot passar många på att läsa författaren efter tillkännagivandet.

För pristagaren är det bra, som tack vare priset når fler läsare, och för läsarna som upptäcker en ny författare.

Men vad händer sedan?

Fortsätter deras verk att läsas i större utsträckning?

Blir de mer efterfrågade?

Några drabbas av så kallad ”Nobeldepression”, enligt en artikel i DN. Litteraturpristagare sägs vara rädda att få prestationsångest eller drabbas av depression i Nobelprisets spår, samtidigt är förstås Nobelpriset i regel en positiv upplevelse.

Det vore intressant att veta om och hur länge effekten håller i sig och hur stor betydelse priset har för pristagarens fortsatta verksamhet. Hur kommer det att påverka Herta Müller till exempel? Kommer hennes böcker att översättas till fler språk och publiceras i fler länder?

En som forskar kring detta är Anna Gunder från Gävle, litteratursociolog och fil dr. Hon är forskare vid Nobelmuseet i Stockholm, men också knuten till ett större projekt, ”Det särskilda uppdraget”, där forskare från Lund och Uppsala ingår.

Syftet är att undersöka hur det särskilda uppdraget att dela ut Nobelpriset i litteratur, som Svenska Akademien har haft sedan 1897, påverkat den litterära kulturen sedan 1901, då det första priset delades ut.

Det handlar bland annat om att undersöka om och hur priset bidragit till att skapa ”världslitteratur” – det vill säga en uppsättning kända verk och författarskap gemensamma för många länder.

Anna Gunders projekt handlar om den så kallade Nobeleffekten och berör 1900-talets senare hälft. En myt som vi kan ta död på redan nu, menar Anna, är den att en författare slutar skriva när han eller hon får Nobelpriset.

– De är väldigt få och i så fall undantag, säger hon.

De flesta går det bra för även efter priset. I de fall författaren slutar skriva beror det oftare på andra orsaker, som ålder.

Anna är mitt uppe i sin forskning och kan ännu inte ge några säkra resultat.

Som ett första steg har hon studerat den isländske författaren Halldór Laxness som fick Nobelpriset 1955.

Här ser man en tydlig effekt när det gäller efterfrågan på översatta verk, men den är ändå begränsad och avtar efter ett tag.

Sannolikt beror det på priset, menar Anna Gunder, men det kan även finnas andra orsaker. Laxness var populär i Sverige redan innan han fick priset, hans verk belönades med andra priser och filmatiserades redan under 50-talet. Han reste dessutom själv runt och marknadsförde sina böcker…

– Han hade ett tydligt uppsving, men redan något år efter 1955 pekade kurvan brant nedåt igen, berättar hon.

För att kunna se säkrare och mer allmängiltiga resultat, kommer Anna Gunder i sin forskning att undersöka andra litteraturpristagare och jämföra med Laxness.

Det finns vissa indikationer på att författare ”jobbas upp” i pressen innan de får priset och bokförlagen ligger i startgroparna med förhandstippade författare. Kanske går pressen efter spelbolaget Ladbrokes lista och intresserar sig extra för författare som förekommer i spekulationerna. Och bokförlagen är inte sena att haka på.

En intressant fråga är om övrig litteratur från samma land eller språkområde som pristagaren ökar i popularitet. Ökar intresset för exempelvis modern isländsk litteratur när en isländsk författare som Laxness får priset?

Den isländske författaren Gunnar Gunnarsson var också på tal för priset samtidigt som Laxness. Man övervägde till och med att de två skulle dela på det.

Gunnarsson fick ett visst uppsving i och med Laxness pris, i så måtto att han översattes just för att han nämndes som Nobelpris-aktuell. Flera verk lanserades i Sverige under de år hans namn förekom i pressens funderingar.

Anna Gunder kunde i sin studie dock inte se några positiva effekter för litteratur av andra isländska författare.

Herta Müller då? Kommer hennes verk att översättas till fler språk? Anna Gunder berättar att åtta av Müllers verk hittills funnits översatta till svenska, men bara fem till engelska och tre till franska.

Kanske visar sig den positiva effekten av ett Nobelpris i litteratur vara kort men intensiv för de flesta pristagare?

Det återstår att se när Anna Gunders forskning är klar klar, enligt planerna inom de närmaste två åren.

Ingela Jönsson

Mer läsning

Annons