Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biskop försvarar kritiserad handbok

/
  • Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift, betonar vikten av att kyrkohandboken är begriplig i sitt språk.
  • Professor Tomas Riad har undertecknat Svenska Akademiens kritik mot förslaget om ny kyrkohandbok.
  • Svenska kyrkans kyrkohandbok anger hur gudstjänster ska gå till. Här en interiörbild från Kumla kyrka.

Förslaget till den nya kyrkohandboken har fått svidande kritik, bland annat från Svenska Akademien. Men biskop Per Eckerdal försvarar styrgruppens arbete och ger Akademien en pik.

Annons

Svenska kyrkans kyrkohandbok anger hur gudstjänster som högmässor, dop och begravningar ska gå till. Den uppdateras återkommande. 1986 kom den senaste versionen.

Enligt planen ska kyrkomötet fatta beslut om en ny kyrkohandbok 2017 i samband med reformationens 500-årsjubileum. Den ska sedan tas i bruk året därpå.

Arbetet med den nya kyrkohandboken påbörjades 2009 och den 15 maj går remisstiden ut. Kritiken mot det förslag som varit ute på remissrunda har i flera fall varit hård. Nyligen konstaterade bland annat Svenska Akademien, Vitterhetsakademien och Musikaliska Akademien att förslaget inte håller måttet.

I ett svar som undertecknats av professor Tomas Riad skriver Svenska Akademien att förslaget "bör underkastas en mycket grundlig språklig/stilistisk genomgång av kompetenta språkgranskare". Bland annat gör ett verbbyte i en ny version av välsignelsen att den kan vara underlägsen den gamla välsignelsen på rent språkliga grunder, enligt Akademien.

Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift som är vice ordförande i styrgruppen för kyrkohandboksrevisionen, säger att han är glad att Svenska Akademien engagerat sig.

– Det får man uppfatta som ett kvitto på att det är viktigt även ur ett bredare samhällsperspektiv hur Svenska kyrkan firar sin gudstjänst. Det här yttrandet kommer att bearbetas tillsammans med alla övriga yttranden, säger Per Eckerdal och fortsätter:

– Sedan är det tyvärr så att Akademien borde ha gjort ett något mer grundligt förarbete. De lägger ganska stor vikt vid Herrens bön och välsignelsen. Men det är inte översättningar som kyrkohandboksarbetet har gjort. Det är den statliga bibelkommissionens nyöversättning i Bibel 2000. Det finns ingen anledning för oss att försöka göra om bibelöversättningen.

I Vitterhetsakademiens svar påpekas bland annat att det är olyckligt att formuleringen "Herre Gud allsmäktig" ersätter "Herre Gud Sebaot" med hänvisning till att Sebaot är ett hebreiskt namn på Gud som man i Nazityskland försökte rensa ut.

– Det här handlar om att använda ett språk som är begripligt för människor som deltar i gudstjänster, säger Per Eckerdal.

Bedömer ni att Sebaot inte är begripligt?

– Nu är det inte fullständigt bortrensat, men nej, det är det inte automatiskt, säger Per Eckerdal som framhåller att det är en utmaning att vara förståelig utan att hemfalla åt platta formuleringar.

Finns det en förväntan om att Svenska kyrkan ska formulera sig högtidligt?

– Det finns många förväntningar. Vissa tycker nog att känslan av högtidlighet är viktigare än möjligheten till ett tillgängligt språk. En annan förväntan är att gudstjänstordningar ska fungera både i en fullsatt katedral och i en landsbygdskyrka med fem besökare. Det här är ett komplicerat arbete. Men Svenska kyrkan har inte forcerat fram detta. Vi har hållit på sedan 2009.

Mer läsning

Annons