Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

An­går inte alla

/

Hur provocerande är det inte med en ung, medveten kvinna som aktivt väljer ett liv i passivitet?

Annons

En kvinna som alldeles frivilligt, det råder det ingen tvekan om, går in i ett förhållande som hon på förhand vet kommer att beskära hennes frihet och kräva att hon inrättar sitt liv efter mannens komplicerade tillvaro? Att hon bestämmer sig för att leva ett liv där hon går runt i en stor lyxvilla, städar, fixar tjejmiddagar och framförallt: väntar? Att göra sig till Flickvännen med stort F.

Karin, huvudperson i Karolina Ramqvists nya roman ”Flickvännen”, gör det valet. Hon inleder ett förhållande med John, en tungt kriminellt belastad man som med sitt maffiaaktiga gäng ideligen försvinner iväg för att begå allvarliga brott, alltmedan flickvännerna väntar hemmavid, ångestfyllda och nonchalanta på samma gång. Detta är oerhört provocerande åtminstone för Karins familj, som glider allt längre bort från henne när de förstår att hon faktiskt inte vill bli räddad från sin tillvaro.

Sådär vansinnigt provocerad blir jag dock inte som läsare. Om det beror på hög tröskel för provokationer eller om jag faktiskt köper Karins livsval, låter jag vara osagt. Klart är dock att Karolina Ramqvist på ett utmärkt sätt lyckas skildra komplexiteten och tvivlen hos sin huvudperson. Hon blir en sammansatt karaktär, vilket gör att vare sig hon själv eller hennes vägval är helt enkla att avfärda.

Språkligt sett är Ramqvist driven, och i vissa sekvenser alldeles lysande; inte minst i skildringarna av Karins och de andra flickvännernas ångest och tvivel. Det är när sanningen visar sitt fula ansikte – när de ser på nyheterna att en vakt blivit skjuten i ansiktet vid ett rån – som ”Flickvännen” träffar som ett slag i magen. I andra partier känns romanen mest bara som en något bättre chick-lit-lunta.

I en intervju i SVT:s Babel (18/3) frågar Daniel Sjölin, befogat, Ramqvist varför Karin nödvändigtvis måste leva med en så kriminell man, det borde väl vara möjligt att få ett liv i lyx och passivitet också i ett förhållande med nån rik snubbe bara?

Karolina Ramqvist svarar att Karins förhållande med just en sådan som John, helt enkelt beror på författarens nästan livslånga intresse för kvinnor som väljer att leva med kriminella män. För hur den miljön ser ut och fungerar. Tyvärr lyckas Ramqvist aldrig transformera sin egen fascination så att det blir intressant också för läsaren. Och det är min aldrig väckta nyfikenhet för den där tillvaron, som gör att det känns som att ”Flickvännen” aldrig riktigt angår mig. n

Mer läsning

Annons