Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Boye i bild

/

När Karin Boye var 37 år, känd författare och sedan länge invald i samfundet De Nio, gick hon en kurs i psykologi för Emilia Fogelclou på internatskolan Viggbyholmsskolan.

Annons

Boye, som själv var lärare där och redan hade utgivit nio böcker, fick i uppgift att skriva om sin uppväxt. Texten diskuterades på kursen.

Nu publiceras dessa självbiografiska anteckningar i Pia-Kristina Gardes fotobok ”Karin Boye och människorna omkring henne”. Innehållet i dessa tio sidor är inte okänt, eftersom Margit Abenius haft tillgång till texten, då hon skrev biografin ”Drabbad av renhet” (1950), men det är intressant att läsa Boyes egna ord i obrutet sammanhang.

Modern Signe Boye förstörde alla texter med skandalvärde, men denna undkom kanske genom att Fogelclou behöll pappren, gissar Garde. Det var nog inte bara skam eller förnekelse som vägledde modern, för homosexuella handlingar var straffbara fram till 1944. Vid dotterns begravning 1941 blev sambon Margot Hanel utfryst och nonchalerad.

Pia-Kristina Garde har i många år samlat fotografier och gjort intervjuer. Här visar hon på högersidorna porträttbilder och amatörfoton från utflykter och möten. På vänstersidorna finns Gardes bildtexter, byggda på intervjuerna och på stolpar i författarkarriären. Genom att varje person eller grupp har ett eget uppslag, blir det en del upprepningar och något splittrad kronologi, men bildkavalkaden är ett intressant tillskott till den annars rätt begränsade Boye-litteraturen. Vissa personval förvånar, som mannen som hittade den döda, och ett muntert privatporträtt av en scout. Någon jag saknar under egen rubrik är provinsialläkaren Iwan Bratt, psykoanalytiker med utlevelse som specialitet. Flera av hans patienter i Alingsås tog sitt liv.

Några gånger för mycket får vi läsa att Boye sällan ler på fotografier, vilket ju inte behöver förebåda självmordet. Men annars är Garde hänsynsfull och finkänslig och stannar vid betydelsefulla stationer i Boyes liv. Man får en helhetsbild en lyckad karriär, och så småningom en inre försoning med den förbjudna bisexualitet som gav henne starka upplevelser. ”Världsensamheten” hade sin motpol i en stor vänkrets och många kärleksrelationer vid sidan om de förälskelser som förblev obesvarade. n

Mer läsning

Annons