Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bra historiker men sämre turist

/
  • SLUTPUNKTEN? Barack Obama – sista anhalten för Sören Sommelius resa genom den amerikanska medborgarrättsrörelsens historia.Foto: Scanpix.

Annons

Visst, det mesta känner man till i Sören Sommelius historik över den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Mordet på Martin Luther King, Rosa Parks bussresa, de ökända lynchningarna … Men Sommelius sätter in allt i en kronologi som accentuerar de enskilda händelsernas betydelse i ett större förlopp.

Bara i fiktionen hittar man de onda och de goda, det som är svart och vitt. Med få undantag. Ett av undantagen är kampen för afroamerikanernas rättigheter i USA. Där är det, utan tvekan, klart vem som ska få sympatierna.

”Från King till Obama”, heter boken, och med tanke på den förras öde, och den tunga kamp som det svarta Amerika fick genomlida för blott ett halvsekel sedan, är det lätt att förstå att många av dem ända fram till att Obama faktiskt stod där som segrare på valnatten hade svårt att tro att deras ögon vittnade sant. Människor som sett ett samhälle där skillnaden mellan Ku Klux Klan och polismyndigheten inte alltid var lätt att se, kände skepsis inför utsikten att landets högsta ämbete skulle innehas av en svart man.

Sören Sommelius varvar de historiska återblickarna med en egen rundresa i den amerikanska södern, där han stannar till vid de platser som är viktiga för medborgarrättsrörelsen. De vykorten hem till Sverige ter sig ytliga, medan historien är mer levande. Hur kan den vara någonting annat? Även en sämre skribent än Sommelius, kulturjournalist och tidningsägare på Helsingborgs Dagblad, skulle ha svårt att misslyckas med att hitta det berörande i många av episoderna. Beskrivningen av ungdomar som lynchas, som 14-åriga Emmet Till, är i synnerhet starka, nästan svåra att läsa.

Frågan om det är värt att skriva medborgarrättsrörelsens historia är dum. Självklart är den det. Och det har gjorts av andra. Är den värd att skrivas av en svensk? Mer tveksamt. Sommelius har goda förutsättningar att skriva som historiker, men reportagedelen är alltför turistig. Den delen hade en sådan som, säg, Martin Gelin skrivit bättre, gissningsvis.

Mer läsning

Annons