Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det rationella självmordet

Det finns ett stabilt och starkt stöd för aktiv dödshjälp i Sverige. Enligt en ny risktäckande undersökning, genomförd av Göteborgs universitet, är 40 procent av svenskarna för aktiv dödshjälp, 20 emot och resten har ingen uppfattning.

Annons

 

En skiljelinje är väldigt tydlig. Religiösa är emot och icke troende för. Mer förvånande är att unga är mer positiva än gamla, och att det inte framkom skillnader beroende på svarspersonernas hälsotillstånd.

Mot bakgrund av dessa resultat är det märkligt att frågan inte diskuteras mer i offentligheten och att den aldrig dyker upp i den politiska debatten. Om det är sant att vi sekulariserade svenskar har rationaliserat bort döden, att vi lider av någon slags beröringsskräck, borde vi åtminstone inte vara främmande för en rationell diskussion om aktiv dödshjälp.

De som anser att frågan är viktig bör läsa filosofen Steven Luper, som i sin nya studie ”The philosophy of death” går mycket grundligt till väga. Den handlar inte bara om dödshjälp, men dödshjälpens och självmordets rationalitet är mycket centrala teman i boken.

Som alla goda filosofer börjar han med de allra mest grundläggande frågorna. Vad är mänskligt liv? Vad innebär det att dö? Vad är det som skänker livet mening och vad är det som gör att vi upplever det som meningslöst?

En stor del av boken handlar naturligtvis om att reda ut begrepp och fastställa definitioner, för att sedan kunna driva egna teser och resonemang. Snart nog blir det tydligt att Luper är för aktiv dödshjälp och anser att självmord kan vara högst rationellt.

Han uttrycker full förståelse för att vissa personer, under vissa givna förutsättningar, väljer att dö. Är det inte rentav en grymhet att förmena någon, som lider oerhört mycket och har goda grunder att tro att det kommer att bli ännu värre, möjligheten att slippa lida?

Att begreppsapparaten i ”The philosphy of death” bitvis är snårig och invecklad kan möjligen begränsa läsekretsen, men är knappast en nackdel när det handlar om ett så oerhört kontroversiella och komplicerade ämnen. En avgjord fördel är att Luper hämtar det bästa från den anglosaxiska analytiska filosofin och det bästa från den kontinentala existentialistiska traditionen. n

Mer läsning

Annons