Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Enkel matematik

/

En matematikprofessor skadas i en bil­olycka. Hans hjärna stannar på 1975. Allt nytt som matematikern därefter upplever rinner av inom 80 minuter.

Annons

Varje dag kommer samma hembiträde för att laga mat och städa åt honom. För professorn är hon varje dag en människa han aldrig tidigare träffat.

Föreställ er! Det går nästan inte. I berättelsen om professorn försöker jag hela tiden hitta felen. Aha, det där borde han inte ha förstått, så där borde han inte ha reagerat.

Situationen är så otänkbar för oss ”normala” som lagrar ny information hela tiden.

Dessutom är det ju science fiction – detta att inte leva i samma tidsepok som alla andra.

Hembiträdet och den gamla matematikern hittar ett samförstånd bortom det omöjliga. Det händer i romanen ”En gåtfull vänskap” av Yoko Ogawa – en japansk författare som nu introduceras för svenska läsare. Boken utkom i original 2003.

Matematikprofessorn har inte förlorat sitt snille. Han ägnar sig åt avancerade vetenskapliga problem. Han begriper sig fortfarande på siffror. Hushållerskans smartness handlar om att hon begriper sig på människor. Hon ställer upp ekvationen för hur den handikappade matematikerns liv ska bli lyckligare. Logik som logik.

Matematiska formler framställs vackra som kalligrafiska tecken. Basen för den naturliga logaritmen känns mindre mystisk efter läsningen av ”En gåtfull vänskap” även om inte diofantisk approximation gör det. Man lär sig om vänskapliga tal. Enkelt uttryckt står de i samma förhållande till varandra som hushållerskan och matematikern.

Kanske låter det som en bildningshistoria i ”My fair lady”-stil. Men detta är en roman med små rörelser, en räcka vardagar utan utsvävningar, detaljerade observationer utan sentimentalitet. Hemhjälpen torkar såsfläckar, oroar sig för sin tioåriga son och sköter professorns kostymer – alla prydda av små klämmor med klottriga minneslappar.

Berättelsens höjdpunkt utgörs av en baseballmatch där professorn extatiskt kalkylerar bollens hastighet.

Apropå räkning så förefaller det mig som om antalet japanska böcker översatta till svenska har ökat på sistone; vi ska förmodligen tacka mangavågen. Åtminstone har jag råkat läsa fler. Ångestexpressen Hitome Kanahara till exempel, och Haruki Murakami som skildrar sina disparata spetskompetenser maratonlopp och berättarkonst i en självbiografisk bok.

Men ”En gåtfull vänskap” springer ingenstans. Den är andakt i en liten kompakt volym. Ni som gillar den pretentiösa succéförfattaren Paulo Coelhos pseudofilosofiska romaner borde testa Yoko Ogawas konkreta saga om det abstrakta istället.

Bankens kontoutdrag kan sannerligen inte läsas som poesi och inte kvittona från julklappsshoppingen heller. Men Ogawa tar tillbaka räknekonsten från räknenissarna. Så stiffa är siffrorna inte ändå. Tal eller bokstäver – tecken som tecken!

Matematik hör ihop med arkitektur, måleri, skulptur och musik, så varför inte med litteraturen?

Mer läsning

Annons