Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gruppmentalitetens sjuka

/
  • Tveksam gemenskap. ”Hangups!” har det här gänget, enligt bildmakarens bildtext.

En typisk Carina Kågström-illustration innehåller ett antal degigt vita gummidockor, uttryckslösa personer skissade med tunna konturer mot en färgad bakgrund.

Annons

Som grupp har de ett gemensamt uttryck. Ofta trötthet, hopplöshet, ensamhet eller idioti.

Hela sammanhanget framgår av tillhörande bildtexter. Till exempel: fyra uttråkade kvinnor runt ett bord och en av dem säger – ”Vi kan väl presentera oss med hur många barn vi har och vad våra män tjänar”. Korkat!

Men som enskilda människor är figurerna tomma. Till utseendet färglösa och innehållslösa, till karaktären viljelösa. Kanske skildrar Carina Kågström gruppgemenskapens baksida: tillsammans är vi inte starka – utan jäkligt osjälvständigt tänkande.

Åtminstone är det så jag uppfattar hennes teckningar av glädjebefriade situationer som blir absurt komiska – dock först sedan man läst texten.

Kågströms bilder har bland annat publicerats på Aftonbladets kultursida, i facktidningar, och i boken ”Nu vänder det” från 2007.

Nu kommer nästa bok med samlade illustrationer under titeln ”Nolltolerans”.

Den är väldigt svårbedömd. Å ena sidan presenteras en konstnärlig bildvärld, egenartad och suggestiv. Å andra dessa påklistrade bildtexter – som antingen känns billiga eller som gjorda på beställning till deppiga featurereportage eller till och med som parodier på bildtexter. De behövs men man önskar att de inte gjorde det.

Mer läsning

Annons