Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Höstens mest hyllade biografi lyfter på rosorna

/

Annons

Olof Palme skyms av ett berg med rosor, lagda på platsen där han mördades. Men när en panel under Bokmässan diskuterar personen Olof Palme, med anledning av Henrik Berggrens haussade nya bok om honom med titeln ”Underbara dagar framför oss”, nämns bara hans död i förbifarten. Befriande, och också en av anledningarna till att Berggren ville skriva om Palme. Det är på tid att lyfta på rosorna och se honom för den han var, med fina och fula sidor.

Människan och inte mordoffret.

Det är ”en klump till bok”, som moderatorn Björn Linnell konstaterar, 700 sidor biografi som på anglosaxiskt manér skildrar inte bara huvudpersonen, utan också den miljö som han kom ifrån – Berggren går tillbaka i överklassläkten Palme till 1600-talet och hittar kulturradikaler – och det samhälle som han verkade i.

Berggren förklarar angreppssättet på följande sätt: ”Man kan inte förstå Olof Palme om man inte förstår de som INTE var Olof Palme. Och det var många som inte var Olof Palme.”

Ett intressant resonemang som förs av Ulrika Kärnborg, som är den andra panelmedlemmen och PO Enquist den tredje, går ut på att det på den tiden spridda Palme-hatet var utvidgat till kretsen kring honom, med stiliga och internationellt bevandrade herrar som Harry Schein och Pierre Schori.

”Palme och kretsen kring honom var briljant och osvensk. Hatet mot dem grundade sig i att de var djupt osvenska.”

Olof Palme tillät sig en roll i offentligheten som inte finns i dag, kanske är den omöjlig – att samtidigt vara en intellektuell som en pragmatisk politiker. ”En kallhamrad politiker som vill nå resultat”, som någon i panelen uttryckte det.

Mitt eget första minne av Palme var att höra om hans död; jag var fem år. Men den bild som jag, likt många av mina generationskamrater, säkert har är Palme som en del av ett annat Sverige, ett vykort från ett land som inte längre finns. Vi växte upp med skolor i förfall och Ny Demokrati. De som istället växte upp med Palme växte upp med ett Sverige där den grundläggande tanken var att allt hela tiden blir bättre. Därav titeln: ”Underbara dagar framför oss”. Socialdemokratin hade inga andra problem än det angenäma besväret att fördela en evig tillväxt.

Därför kommer seminariets mest spännande tankegång från PO Enquist när han säger:

”Tänk er Palme i dag! Det skulle bli mycket grus i maskineriet.”

Olof Palme var perfekt för sin tid, typecastad, för att låna ett ord från Björn Linnell, att föra in Sverige i moderniteten och framtidsoptimismen. Hans död ses av många som den sista sidan i kapitlet om folkhemmets Sverige, men den utvecklingen var redan på väg. Hade Palme klarat av ett scenario där de underbara dagarna ligger bakom oss?

Jag tror, som panelen dryftar, att en Palme i dag inte hade varit en Palme, om man uttrycker det så. Han hade lämnat politiken till de småhandlare i kronor och ören som dominerar den samtida politiska scenen.

Mer läsning

Annons