Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klanger efter vinden, träden och byggarbetsplatserna

Bullret från byggarbetsplatsen vid skatteskrapan på Södermalm i Stockholm blir till musik i tonsättaren Lennart Westmans händer. Han bor granne med bygget, men i stället för att störas över oljudet såg han möjligheter. Eller hörde, rättare sagt.

Annons

– Jag stod på balkongen med kaffekoppen i handen och upplevde att vissa av de här klangerna kunde ha gjorts i datorn, en analog synt eller liknande. Det var en bred palett av roliga ljud med enorm dynamik och bandfrekvens. Idén kom omgående, att jag skulle kunna fånga det här i en konstnärlig klangdokumentation.

Byggföretaget nappade på idén och sedan senhösten samlar Lennart Westman in ljud bland byggarbetare och maskiner för dess räkning.

Under industrisemestern står bygget still, men Lennart Westman arbetar vidare i sin studio, med utsikt över byggarbetsplatsen. Råljud bearbetas och nya klanger klipps ihop under arbetsnamnet ”Under construction”.

I slutändan ska musiken tillsammans med fotografen Josef Doukkalis bilder bli en film som i första hand är tänkt som en inflyttningspresent till de som flyttar in i det färdiga huset, men verket uruppförs också offentligt.

Kompositionen går från fortissimo och starka ljud i byggets början, till pianissimo och mer tysta ljud från exempelvis penseldrag inuti lägenheterna.

– Jag ser varje byggjobbare som en instrumentalist. Nyligen hörde jag tydligt en trumpet här, det var en man som pressade luft genom ett plaströr, en sordinerad trumpet i mina öron.

Den internationellt uppmärksammade ljudkonstnären Hanna Hartman återfinns också i den elektroakustiska musiken, där elektroniska ljud ofta blandas med ljud från vardagen. Men hon har valt en smalare väg och bygger sina verk helt på inspelade, minimalt bearbetade råljud.

Hennes verk ”Att fälla grova träd är förknippat med risker” består av knarrande träfibrer likaväl som skog som skövlas. Hon har också framfört verk live med gafflar, isbitar och värmeplattor.

Det finns ännu fler exempel på tonsättare som experimenterar med begrepp och teknik – och som hittar nya samarbeten. Det behöver inte handla om ekonomiska samarbetspartners som ett byggföretag, det kan lika gärna vara utbyte av kunskap och idéer mellan konsten och vetenskapen.

Bilden av ett löv som flyger i luften – där började tonsättaren David Swärds samarbete med vindforskare, vindkraftingenjörer och SMHI.

– Om man satt på ett löv som for fram, hur skulle det låta? Idén visade sig vara svår att förverkliga, men jag fick höra att forskningsförsök med en stillastående mätare liknar de resultat man får om man följer en punkt i luften. Och det förenklade mitt arbete betydligt, säger David Swärd han.

– Vinden skiftar riktning och hastighet flera gånger per sekund. Jag vill inte efterlikna vinden, med exempelvis flöjtmusik, eller hämta inspiration från den. I stället vill jag vetenskapligt försöka översätta vinden till rörelse i musiken, det rytmiska flödet.

Vinden har fått styra bland annat flöde och tonhöjder. En forskningsstation i Kalmar har bistått med data utifrån mätningar av vindhastighet, riktning med mera.

– Det blev ett stycke för solotrombon. Flödet blev väldigt naturligt och de som hör musiken tycker att de hör vindens rörelser.

Det började som ett projekt under Kalvfestivalen för ny konstmusik och nu funderar David Swärd på att vidareutveckla sina tankar till ett verk för symfoniorkester.

De musiker han hittills samarbetat med vill gärna spela in en skiva också. Samtidigt lockar andra forskningsområden, exempelvis naturens fraktaler och konsten. n

(TT Spektra)

Mer läsning

Annons