Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Recension: Hanna Krall fångar den totala perversiteten

Författaren Hanna Krall berättar sakligt om svindlande ohyggligheter i "Hjärter kung". En skakande roman, konstaterar AB Kulturs recensent Lennart Bromander.

Annons

Hanna Krall är en polsk journalist, född 1935, vars föräldrar mördades i Majdanek i början av den tyska ockupationen. Själv räddades hon och från fyra till tio års ålder lotsades hon mellan ett fyrtiotal olika gömställen. Efter kriget växte hon upp på ett hem för föräldralösa judiska barn.

Så småningom blev Hanna Krall journalist, och knappast förvånande med den bakgrunden kom hon att ägna mycket av sitt skrivande åt vad som hände under ockupationen och åt judiska identitetsproblem och olika livsöden under den ohyggliga tyska terrorn. Flera av hennes böcker översattes till svenska på åttio- och nittiotalen.

Hennes "Hjärter kung" från 2006, som nu kommer på svenska, är en roman men bygger helt på dokumentär grund – romanen innehåller till och med autentiska foton av flera av romangestalterna. Formen är dock utpräglat skönlitterär.

Polska författaren Hanna Kralls uppmärksammade dokumentära roman kommer för första gången i svensk översättning.

Vi möter direkt en huvudperson Izolda, som mest omtals i tredje person, som ”hon”. I början av kriget är Izolda ung och nyförälskad och gifter sig med sin Szajek men kommer ifrån honom i Warszawa-gettot. Själv flyr hon från gettot genom kloakerna. Hon får klart för sig, att Szajek lever men är inspärrad, förmodligen först i Auschwitz, senare i Mauthausen. Izolda beslutar sig för att rädda honom, och resten av berättelsen är en svindlande historia om ohyggligheter, märkliga sammanträffanden, ideliga slumpmässiga räddningar undan döden, och en helt otrolig initiativförmåga. Izolda lyckas verkligen bli återförenad med maken vid krigsslutet, och de börjar göra sig en framtid i Wien, får två döttrar, men maken förföljs av sina upplevelser och lämnar henne.

Själv flyttar hon efter sina döttrar till Israel, där hon inte känner sig hemma och inte lär sig hebreiska. Hon dör vid hög ålder i början av 2000-talet.

Hanna Krall berättar lapidariskt, verkligen rena stenstilen, nyktert och refererande. Materialet är av ett slag, som inte kräver utförlighet eller utgjutelser. Det talar för sig själv. Läsaren kan dock förvirras en del av namn på släktingar och vänner, som aldrig blir riktigt presenterade.

Men den torra nyktra stilen ger en speciell effekt för att fånga den totala perversitet, som rådde under den tyska ockupationen av Polen och den frukansvärda jakten på Polens många judar. Till exempel blir vid ett tillfälle Izolda identifierad som jude av en polis, som tar in henne till polisstationen, våldtar henne men sedan låter henne gå. Izolda konstaterar lättat att hon haft turen att träffa på en anständig människa, han bara våldtog henne.

Det finns en enorm mängd berättelser om omtumlande, tragiska och häpnadsväckande livsöden under andra världskriget. Alla är lika skakande att läsa. Det speciella med Hanna Kralls "Hjärter kung" är hennes nyktert kortfattade stil, och det känns också så uppmuntrande med Izoldas oförbrännerliga optimism och handlingskraft.

Fakta: Ny bok av Hanna Krall, "Hjärter kung", översättning Julian Birbrajer (Ersatz förlag)

Mer läsning

Annons