Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skräckscenario från Høeg

/

Annons

I Peter Høegs nya roman kastas vi in i samma typ av thrillerliknande historia som i hans mest kända bok "Fröken Smillas känsla för snö", som även filmatiserades av Billie August. I "Effekten av Susan" handlar det inte om kyla på det fysiska planet utan om ett teknologiskt modernt samhälle som frusit till is. 

Historiens huvudperson Susan är en framgångsrik fysiker, gift med den världsberömda kompositören Laban och tillsammans har de sextonåriga tvillingar. Susan har en speciell egenskap som framkallar uppriktighet. Människor som kommer i hennes närhet berättar sanningar om sig själva utan att vara medvetna om det. Forskarna kallar det "effekten". Hon har använt sin förmåga bland annat till att hjälpa polisen förhöra brottslingar, med önskat resultat. När historien börjar har hon just hämtats hem från Tulafängelset i Manipur där hon riskerar 80 års fängelse för mordförsök på sin älskare. Samtidigt har hennes man har åkt till Goa med en maharadjas dotter på sjutton år och har sydindiska maffian efter sig, hennes dotter har rymt med en präst vid Kalintemplet och hennes son är gripen i Nepal för försök till utsmuggling av antikviteter. Susans liv är alltså på väg att ödeläggas för att formulera det milt. 

En man som säger sig vara från danska ambassaden dyker upp och förklarar att han ska hjälpa dem. I gentjänst vill han att hon söker upp en tidigare medlem av Folketingets framtidskommission och få tag på deras sista protokoll. Det låter som en enkel uppgift som utbyte mot ett liv i frihet men givetvis går det inte enligt planerna. Efter att ha blivit utsatt för mordförsök börjar Susan dra i trådarna till en historia där varje svar resulterar i fler frågor och där allting leder till framtidskommissionen högt upp i maktens korridorer. Susan fungerar som en sorts kvinnlig Robin Hood-karaktär fast med betydligt fler mänskliga skavanker. 

Høeg lyckas kombinera thrillerhistorien och sökandet efter sanningen med existentiella funderingar om samhälle, familj och kärlek. De filosofiska resonemangen ger tyngd åt berättandet men ibland verkar det som att han egentligen velat skriva en annan bok där thrillermotorn inte skulle behövas. Historien innehåller också lager av information om diverse områden. Problemet är att Høeg ibland verkar fastna i fascinationen av sin egen research. Vi får reda på lika mycket detaljer om till exempel matlagning och tillverkning av ekbord som om experimentalfysik. Det är visserligen intressant men det gör den tappar fokus onödigt ofta. Ett annat problem är själva backstoryn, alltså det som hänt innan Susan hämtas hem till Danmark. Rent teoretiskt så förstår jag att familjen är i knipa men de något osannolika händelserna nämns bara som hastigast. Anledningen till att Susan måste ge sig ut på det uppdrag som leder till en kamp på liv och död, blir därför något svag. Även om jag är uppskattar att Høeg lyfter sina karaktärer från vardagsrealismens träsk. 

Naturvetenskapens desillusion över att ha åstadkommit de stora upptäckterna, de stora framstegsmöjligheterna och de stora vapnen, och därefter se sig själv utmanövrerad - av stadsapparaten, av polisen, av affärsmänniskor - är det centrala temat i boken. Huruvida hon själv och de andra har missbrukat sina förmågor är en fråga Susan ställer sig. Høeg målar upp ett skräckscenario som visar på vad som händer om vi missbrukar dem, och hur det leder till en helt annan effekt än den Susan åstadkommer.  

Effekten av Susan sällar sig till den litteratur som speglar en bild av ett kommande globalt sammanbrott. Men den får mig ifrågasätta om den dystopiska bilden av världen verkligen är sann eller om den blir sann ju mer vi upprepar den.

Mer läsning

Annons