Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stor­artad roman överlevde Auschwitz

/

När manuskriptet till den av nazisterna mördade Irene Nemirovskys roman ”Storm över Frankrike” upptäcktes och utgavs 2004 innebar det samtidigt återupptäckten av ett under trettiotalet mycket uppburet författarskap.

Annons

Efter den storslagna ”Storm över Frankrike” har på svenska utgivits två böcker som översattes för första gången redan på trettiotalet, ”Balen/ Höstflugorna” och ifjol ”Ensamhetens vin”. Båda dessa handlade i mycket lätt förklädd form om författarinnans djävulska mor, men den fjärde Nemirovsky-volym vi nu får på svenska, ”Blodets hetta”, är inte självbiografisk.

Nemirovsky var av ukrainskt-judiskt ursprung men kom efter revolutionen som tonåring till Frankrike och skrev också på franska.

I ”Blodets hetta” utnyttjar hon erfarenheter hon gjort av franska bönder, men det är knappast någon ”bonderoman” utan just som titeln anger en skildring av vad som händer människor, när det hettar till i blodet, drifterna tar över, och hur sedan resultatet hanteras i ett samhälle med så stränga sociala regler som en liten fransk by.

Men också hur lärdomar människor gör i sin ungdom förträngs och bortrationaliseras, så att nästa generation också beter sig som föräldrarna gjort – till samma föräldrars förvåning och fasa. Välkända sociala och psykologiska fenomen, men Nemirovsky gestaltar dem raffinerat i en spännande närmast deckaraktig intrig med flera överraskande avslöjanden. Det är briljant och intelligent skrivet rakt igenom.

”Blodets hetta” kom aldrig ut under Irene Nemirovskys livstid. Hon hade börjat skissa på manuskriptet 1938, och den fullbordades sedan hon och familjen efter Frankrikes fall 1940 försökt klara sig undan judeförföljelser genom att bosätta sig på den franska landsbygden. Författarinnans make brukade skriva ut hustruns handskrivna manus på maskin, något som han just börjat men tydligen avbröt, när hustrun arresterades och fördes till Auschwitz sommaren 1942; han följde snart själv samma väg.

Därför har endast inledningen till den här berättelsen existerat, men de två döttrarna lyckades inte bara överleva kriget utan också under flykten troget bära med sig moderns anteckningar. Det var bland dessa svårtydda, och som dottern trodde, privata anteckningar man sextio år senare upptäckte manuskriptet till ”Storm över Frankrike”, och där fanns också det fullständiga manuskriptet till ”Blodets hetta”, som nu snart sjuttio år efter sin tillkomst alltså för första gången ges ut i tryck.

Denna lika koncentrerade som storartade roman om passioner och förträngningar känns för den skull inte det minsta föråldrad.

Mer läsning

Annons