Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Teatertjafs

/

I sin nya roman tar Sisela Lindblom avstamp i teateragenturernas värld.

Annons

Den har hon själv rimligen en hel del erfarenhet av som driftig teaterregissör vid sidan av författarskapet. Agenten själv bär det säregna namnet Semolina Pritchard och är också en rätt säregen person, lika excentrisk som egocentrisk. Hon leder en framgångsrik teateragentur i London och styr och ställer litet som hon vill med sina två unga medarbetare Myrah och Lindsay.

När Semolina störtar iväg till Paris för att lägga beslag på en omsvärmad filmregissör, passar hennes två medarbetare också på att åka till Paris, var och en för sig och med mycket lösa planer, Lindsay medlockad av en bildskön skådespelare ur agenturens stall.

Under några heta sommardagar i Paris händer det så de tre damerna åtskilligt. En del av amoröst slag som sig bör i en roman från Paris, men de får också kontakter med både udda och utsatta människor. Dessutom lägger författaren in en ganska utförligt berättad historia om hur Lindsays mor, som är lärare, blir nedslagen av en elev hemma i England och hamnar i koma. Detta får Lindsay aldrig reda på, och hade jag varit förlagsredaktör skulle jag bett författaren lyfta ut hela den historien. Den kopplas aldrig samman ordentligt med den 500-sidiga romanens huvudhandling.

Även där i Paris ramlar handlingen på ganska okoncentrerat. Turistiska utläggningar varvas med ordrika samtal. De kan vara nog så välfångade och avslöjar författarens vana vid dialoger på teatern men är samtidigt rätt platta till innehållet. Prat helt enkelt.

Sedan blir man också rätt konfunderad över de olika personerna. Den bisarra och odrägliga Semolina är i och för sig en festlig och skarpt tecknad figur, men vad är Lindsay för en människa? Hon faller för den bildsköne skådespelaren, som snart visar sig vara tämligen osympatisk. Sedan faller hon än mer för hans bror, som tar hand om henne i Paris, och även han visar sig vara extremt arrogant och obehaglig på alla plan. Att författaren låter en ung kvinna falla för fel karlar säger jag inget om – sånt händer – men det bör psykologiskt motiveras på något vis. Det räcker inte med att bara skildra ytlighet, den måste penetreras. Myrahs eskapader blir också märkligt poänglösa.

Sisela Lindblom skriver lätt och ledigt, men romanens struktur är löslig liksom psykologin. Nej, den här romanen borde Sisela Lindblom ha omarbetat.

Mer läsning

Annons