Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Till­baka med besked

/
  • Dubbelt aktuell. ”Mitt jobb går ut på  att leva på och sen berätta om det”, säger Louise Boije af Gennäs som kommer tillbaka till offentligheten med en pjäs för Stadsteatern och en ny roman i höst.

Louise Boije af Gennäs var omtalad, omskriven och läst av många. Sedan tog hon ett steg tillbaka. När hon nu träder fram i rampljuset igen gör hon det med besked – en bok och en pjäs inom loppet av en månad.

Annons

Det har gått nio år sedan pjäsen ”Bestseller” hade premiär på Dramatens andra scen Elverket och ytterligare två år sedan hennes senaste bok kom ut.

– En slags comeback blir det ju eftersom jag så länge medvetet hållit mig undan. Jag har inte varit aktuell med något som varit värt att prata eller skriva om, säger Louise Boije af Gennäs som fick en son år 2000 och som sedan dess har jobbat med lite tv-projekt, skrivit en ”krönika här och en novell där”, för att sedan få barn igen 2003.

– Folk har pratat om att jag skulle bli bortglömd och att ingen kommer att vilja ge ut mig igen. Det är klart, den tanken finns alltid. Men jag har tänkt att du är aldrig bättre än din senaste bok eller pjäs, oavsett om du publicerar något varje år eller ej, säger Louise Boije af Gennäs.

Vi träffas på Sveavägen i samband med en för henne hektisk mötesdag på förlaget och sätter oss på ett fik där hon får en gigantisk macka. Hon är verbal, engagerad och liksom taggad, koncentrerad på att säga något vettigt. Det är förståeligt att hon får erbjudanden om att sitta i tv:s morgonsoffor, även när hon inte har en bok eller en pjäs på gång.

Men nu har hon det. Boken ”Högre än alla himlar” och pjäsen på Stockholms Stadsteater, ”Kvinna klädd i solen”.

I ”Högre än alla himlar” möter vi ett kompisgäng i Stockholm som vi får följa under 2000-talets första år. Mer kommer, boken är den första i en trilogi.

– Det har varit tio väldigt spännande och innehållsrika år där vi som små myror har blivit väldigt påverkade av den stora fonden av världshändelser som har gripit in i våra liv. Det är inte bara du eller jag som bestämmer hur vi har det och hur vi mår. Man blir indragen i världspolitiken med eller mot sin vilja, säger Louise Boije af Gennäs och fortsätter:

– Jag vill alltid ta avstamp i relationerna mellan människor och det handlar mycket om vänskap. Kärleken får alltid stort fokus i samhället men vänskap är oftare mer långvariga relationer. Man är i många fall vänner längre än vad man är gift.

När Louise Boije af Gennäs pratar ger hon ett väldigt tryggt intryck. Hon verkar orädd, struntar i vad folk tycker.

Men så har det inte alltid varit. Hon var jätteblyg och väldigt orolig som barn. Redan när hon var åtta år kände hon att hon var feminist även om hon inte satte det ordet på det hon kände inför ”situationen mellan pojkar och flickor och sedan mellan män och kvinnor”.

– Det kokade inombords och jag var skitförbannad. Jag var otroligt duktig och lydig. Men hade vulkaner av känslor inom mig. Med åren har jag jobbat mig till en trygghet och känner en väldig harmoni i dag, med min familj, säger Louise Boije af Gennäs.

I sitt tre år långa förhållande med författaren Mian Lodalen under mitten av 1990-talet som hon också beskriver i den omtalade boken ”Stjärnor utan svindel” gick hon igenom en ”fantastisk och himlastormande upplevelse” men hon säger att det inte hänt henne förr eller senare, att hon blivit kär i en kvinna.

– Så jag har inte etiketterat mig som varken det ena eller det andra. Men jag kan känna att samtidigt som jag verkligen vill slå ett slag för olikhet och rättigheten att få vara sig själv, så tycker jag också att kärnfamiljen är hårt dissad och ständigt kritiserad. Vi kan väl försöka göra livet bekvämt för alla, även de som är ”tråkiga” och lever på det traditionella viset? När man kommer ut ur garderoben möts man av ovationer. Men om man går tillbaka in i garderoben då? undrar Louise Boije af Gennäs som poängterar att hon är väldigt stolt över åren med Mian Lodalen och att deras relation var som en liten pusselbit i arbetet med ökad förståelse för homosexuella i Sverige.

Att berättandet var hennes grej, det märkte hon tidigt. Louise Boije af Gennäs skrev sin första berättelse redan när hon var fyra år och fick uppmuntran i skolan.

– I berättelser ligger så mycket, allt från religiösa historier till att man går och ser en film med tydligt Hollywoodmotiv med en hjälte som trycks ner och reser sig. Vi måste förhålla oss till våra egna liv genom berättelser för att komma vidare, det är jag övertygad om, menar Louise Boije af Gennäs.

Hon är öppen, ärlig men också väldigt välplanerad. Men när hon börjar prata om de berättelser hennes barn får höra och de böcker hon brukar läsa för dem, då är det som om hon slappnar av lite, lite mer.

– Ah, just nu läser vi ”Farlig midsommar” av Tove Jansson. Hennes anarkistiska berättelser om människor som revolterar, i formen av mumintroll, snusmumrikar, filifjonkor och annat, de är så underbara och vardagspolitiska. Samtidigt har hon en enorm förståelse för att man kan vara rädd, liten och blyg. Hon är en storartad berättare. Att öppna dörren till böckernas värld är världens finaste present så barnen inte drunknar i Kalle Anka och tv-spel! (TT Spektra)

Martin Röshammar

Mer läsning

Annons