Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var slogs Arns riddare?

/
  • Kanske fel plats. Var medeltidens slag egentligen stod är inte mer än antaganden. I filmerna om Arn påstår man Västergötland.

Annons

Tvärtom vad man skulle kunna tro är det okänt var många berömda historiska händelser har ägt rum. Ingen vet idag till exempel exakt vilket vattendrag som är den omtalade floden Rubicon, där Julius Cæsar inledde sitt uppror, eftersom namnet någon gång har bytts ut eller förändrats till oigenkännlighet.

Detsamma gäller det svenska , där kung Sverker den yngre i ett slag 1210 besegrades av den nye kungen, Erik Knutsson. Det märkliga ortnamnet är nu försvunnet, men länge har det antagits att slaget stod i Västergötland. På senare år har den tolkningen lyfts fram av lokala intressenter på jakt efter ytterligare turistpengar från den Arn-industri som Jan Guillous böcker givit upphov till.

Därmed bortser dessa från att ett alternativ upptäcktes ungefär samtidigt som Guillou skapade sin hjältesaga. I gamla kyrkböcker fann forskare att byn Gästre utanför Enköping på 1500- och 1600-talet också kallades Gestilren. Därmed är Gästre den enda ort i Sverige som vad vi vet någonsin har burit det namnet och en troligare krigsskådeplats än de västgötska alternativen.

Att en sådan nyhet nonchaleras är förstås provocerande och nu har forskarna bakom Gästre-hypotesen givit ut antologin ”Striden i Gestilren 1210” där de i flera artiklar presenterar olika argument för att striden stod i Uppland.

De flesta av argumenten är inte mer än antaganden, men stärks förstås av att Gästre faktiskt en gång har hetat Gestilren. Dessutom ger boken en god inblick i villkoren för krig och politik under den här tiden.

Kampen stod inte bara mellan Sverker och Erik, utan också mellan olika principer för hur riket skulle styras. På den påvevänlige Sverkers sida stod kyrkan – trots att Eriks farfar var svenska kyrkans eget helgon. Med Erik kämpade stormannaalliansen folkungarna, som ville ha en svag kungamakt, men trots segern inte nådde sitt mål.

Tyvärr förstörs helheten av ett genomgående drag. Artiklarna ger inte intryck av att öppet vilja diskutera platsen för det borttappade slaget. I stället förutsätter författarna sin egen tolkning och försöker inte bara med argument, utan också med mer försåtliga ordvändningar få den att framstå som riktig – exempelvis genom att ibland tala om striden vid Gästre.

Andra bidrag är mest kulturhistorisk reklam för Enköpingsbygden. Till slut undrar man som läsare om antologins utgivning verkligen motiverats av sanningslidelse eller av samma provinsialism som har fått andra lokalpatrioter att placera Gestilren i Västergötland.

Misstankarna stillas inte av att Enköpings kulturförvaltning står för utgivningen. Är det kanske rent av så att kommunen vill ha sin del av den närande Arn-kakan?

Sådana misstankar hindrar dock inte att ”Striden i Gestilren 1210” är en tänkvärd bok. Frågan var slaget stod kommer kanske aldrig att få ett bra svar, men i nuläget måste Gästre ses som det troligaste alternativet. Dock borde de forskare som deltagit vaktat mer på sin integritet och presenterat sina slutsatser i ett annat sammanhang. Det är de värda.

Mer läsning

Annons