Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Biblioteket – vår nya samhällsarena

/
  • Bibliotek är inte enbart en fråga för kulturförvaltningar, påpekar Gävle Biblioteks Vänner i ett debattinlägg.
  • Var tid har sitt bibliotek. Så här såg det ut när Bokens Dag arrangerades på landets alla bibliotek i november 1954, med speciella aktiviteter för barnen. Men ett framtida bibliotek är i hög grad ett kulturens hus med utrymme för många inriktningar och ambitioner, skriver Gävle Biblioteks Vänner i ett debattinlägg.

Kan den evighetslånga biblioteksfrågan i Gävle få en lösning? Gävle Biblioteks Vänner har inte förlorat hoppet.
Se biblioteket som en samhällsarena, med en roll inte olik idrottens, skriver föreningen i detta debattinlägg.
Och man har ett förslag på hur ett nytt hus ska finansieras.

Annons

Tillkomsten av kulturhus diskuterades i ett inlägg för en tid sedan (GD 12/1). Kanske deras tid till och med är förbi? frågar skribenten retoriskt. Stora institutionsbyggnader drar höga driftkostnader under ett stort antal framtida år, det gäller ju att ha pengar över för att fylla husen med (kultur-)innehåll.

Sådana överväganden ligger nog bakom den pågående diskussionen om breddad finansiering av kulturinstitutioner. Men borde man inte fördjupa frågeställningen genom att analysera huruvida en kommunal satsning på ett nytt bibliotek/kulturhus borde räknas som en investering? En investering i framtiden, vill vi påstå.

Sedan många år har den ideella föreningen Gävle Biblioteks Vänner drivit en stillsam kamp för ett nytt bibliotek i centrum av Gävle. Åren har gått, en del förslag har presenterats men inga beslut om ny-, om- eller tillbyggnad har ännu fattats, än mindre tycks man vara överens om geografisk placering av ett nytt bibliotek. Vi sätter nytt bibliotek inom citationstecken ty vad vi förstår måste ett nytt bibliotek – inbegripet både huset och dess funktioner – utformas utifrån alldeles nya förutsättningar och koncept.

Det är för oss självklart att det nya biblioteket ska ligga centralt därför att det är mot centrum allt och alla tenderar att dras: det är här man möts från våra olika stadsdelar, det är också här som många av Gävles nya invånare gärna möts över kultur- och andra gränser, det är hit man går för närheten till andra centra – arkiv, museer och självklart affärer, restauranger och kaféer.

Det är till biblioteket man går för att studera, för att läsa tidningar från alla världens hörn, surfa på nätet, fika. I vår tid med behov av kunskapslyft på snart sagt alla samhällets områden tillhandahåller biblioteket basfunktionerna. Men biblioteket ska förstås också kunna vara en rofylld plats där man kan stanna tiden en stund och lyssna till andra röster än de som omger oss dagligdags. Biblioteket är platsen för umgänge, även med fiktiva människor och öden, spegelbilder av förgångna och samtida samhällstillstånd, existentiella och andra livsavgörande frågor.

Men ett bibliotek kommer i en nära framtid också att vara något mer än en mötespunkt. Med den nya struktur som våra svenska samhällen i dag har med inflyttningen av människor förstärks behovet av informations- och kunskapsöverföring (inte bara språklig!) i båda riktningarna.

Det är ett väsentligt samhälleligt uppdrag vi alla har att ta tillvara de kompetenser och den potential som våra invandrare medför.

I biblioteket kan vi möta skildringar av andra länders och våra egna sedvänjor. En dubbelriktad trafik mellan kulturerna kommer sannolikt att bidra till integration och ett förbättrat samhällsklimat. Vi kan inte längre blunda för de risker vårt samhälle löper – till exempel för en utveckling som hotar vår demokrati – om vi låter redan befintliga sprickor ytterligare vidgas. Låt biblioteket spela rollen av samhällsarena!

Ett framtida bibliotek är i hög grad ett kulturens hus med utrymme för många inriktningar och ambitioner – konst, föreläsningar, arkivstudier, olika former av performances med mera – i en alltmer digitaliserad värld.

Hur ska man då bära sig åt för att lyckas övertyga Gävles politiker att ett bygge av ett nytt bibliotek – ett kulturens hus centralt i staden – medför den utveckling vi tycker oss skönja och som vi berört här ovan?

Ett första steg kunde ju vara att titta på städer där man nyligen uppfört nytt bibliotek/ kulturhus, till exempel Halmstad, och analysera deras argument för/emot bygget och se hur det gått. Ytterligare perspektiv finns att hämta i de två utredningar av framtida strategier för Gävles folkbibliotek, beställda av Gävle kommun, som presenterades förra året.

Ett annat viktigt steg kunde vara att ställa om betraktelsesättet och analysera kostnaden för ett nybyggt bibliotek/kulturhus som en investering, i framtida kompetensförsörjning, i ett sammanhållet, demokratiskt samhälle – där man för övrigt kommer nära den roll som också idrotten har! Biblioteket erbjuder genom sitt mångfaldiga verksamhetsområde möjligheterna att möta Den Andre utan fruktan och fördomar.

Vi är övertygade om att vårt förslag som bygger på tanken om biblioteket som arena kommer att leda till den breddade finansiering som ofta efterlyses. Vi tror nämligen att samallokering av resurser från kommunens olika förvaltningar kan bli en naturlig finansieringsmodell.

Styrelsen för Gävle Biblioteks Vänner

Elisabeth Björklund (ordf.), Håkan Attius (v. ordf.), Gun Lundberg, Weste Westeson, Lena Ödeen, Brita Sjögren

Mer läsning

Annons