Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATTSVAR: Riv Villa Sjötorp, jag sörjer inte

Arbetarbladets kulturredaktör Bodil Juggas tillhör inte Villa Sjötorps vänner. Här besvarar hon ett debattinlägg från Svante Helmbaek Tirén som från Stockholm startat en Rädda Villa Sjötorp i Gävle-kampanj.

Annons

Svante! Vi känner ju inte varann, men du upprepar mitt förnamn nästan maniskt. Man skulle kunna få känslan av att bli klappad på huvudet.

Men om vi bortser från härskartekniken, så tycker jag att han, Svante Helmbaek Tirén, har en del vettiga åsikter om kulturmiljövård.

Däremot har han uppenbarligen ingen särskild koll på den lokala debatten. Vilka krafter styrs den av? Det är infallsvinkeln i min artikel. Därav också parallellen mellan Sjötorp och Strömvallen; två aktuella fall. Hur kan det komma sig att attityderna till byggnaderna/miljöerna är så olika?

Snickarglada gamla trähus kramas av alla. Sportens miljöer kramas varken av sportpubliken eller av kulturetablissemanget.

Räddningskampanjer genomförs för fullt för alla möjliga sorters hus, påstår debattören. Men det är inte samma sak som att alla får genomslag i opinionen.

Fallet Strömvallen och dess läktare är inget nytt debattämne, vilket Svante Helmbaek Tirén, Stockholm, verkar tro. Mina fruktlösa upplysningsförsök om hotbilden har pågått i åratal.

Men okej, jag ska inte smita från huvudfrågan: behöver Villa Sjötorp räddas? Den är en del av Norrlandets kulturmiljö, i kustens pärlband av smäckra sommarvillor. Detta värde framhålls i antikvariska utredningar. Både hus av denna typ, och liknande idylliska miljöer, finns dock väl bevarade på andra håll. Näpna trähus är unika i ett mycket litet perspektiv, inte synnerligen märkliga i ett nationellt. Omistligt kulturarv, no way.

Det är ingen skandal om Villa Sjötorp rivs. Riv Villa Sjötorp, jag sörjer inte.

Men det skulle förvåna mig om det hände. Eftersom Villa Sjötorp har så många inflytelserika vänner.

Svante Helmbaek Tirén försöker fixa ett klädsamt arbetarklassperspektiv, genom att hänvisa till hantverkarna som hamrat, och tjänstefolket som slavat. Som om ett bevarande av Villa Sjötorp skulle kunna förklaras som en hyllning till dem. Bevare mig.

Han verkar på allvar inbilla sig att Strömvallen skulle kunna räddas med hjälp av det stora intresset för sport. Då är han ute och cyklar i det jätteblå.

Som svar också till byggnadshistoriskt kunniga Gävlebon Camilla Dal (ett annat debattinlägg i samma ämne), vill jag säga att det är inte jag som ställer två skyddsvärda objekt mot varandra. Jag är bara den som talar om hur konkurrenssituationen, tyvärr, ser ut.

Bodil Juggas

Kulturredaktör Arbetarbladet

Mer läsning

Annons