Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det här blir man sällan rik på

/
  • Lågt värderat.  Hur försörjer sig musiker och andra professionella konstnärer? Konstnärsnämnden har undersökt hur deras arbete avlönas.

Annons

Konstnärer lever i högre utsträckning än väntat av sin konst. Men rika blir de inte och dessutom går de miste om föräldraförsäkring och andra trygghetssystem.

Det visar Konstnärsnämndens kartläggning.

Såväl professionella dansbandsmusiker som poeter, bild- och formkonstnärer, symfoniker och teaterkonstnärer omfattas av Konstnärsnämndens undersökning. I tre olika rapporter har nämnden kartlagt försörjningen för en yrkeskategori vars arbetssituation kännetecknas av stor osäkerhet och många korta anställningar.

Den tredje rapporten som nu presenteras handlar i första hand om i vilken utsträckning svenska konstnärer kan försörja sig på sitt konstnärliga arbete.

– Det är inte alls är så många pendeltågsförare som egentligen är konstnärer som jag trodde, säger Ingrid Elam, Konstnärsnämndens ordförande.

Enligt nämndens enkätundersökning använder konstnärerna 73 procent av sin arbetstid till direkt konstnärligt arbete eller administration av det. Samtidigt får de 61 procent av inkomsterna från samma arbete.

Generellt ägnar de 14 procent av sin arbetstid till bröd- och kompletteringsjobb som ändå står för 21 procent av inkomsterna. Brödjobbet betalar sig med andra ord betydligt bättre än det konstnärliga arbetet. Ordkonstnärerna är den kategori som tjänar mest, 35 procent av inkomsterna, på brödjobb.

Undersökningen visar att svenska konstnärer har en egen arbetsmarknad, menar Marita Flisbäck, rapportens författare. Men samtidigt som konstnärerna har högre utbildning och arbetar betydligt mer än medelsvensson tjänar de mindre och faller också ofta utanför trygghetssystemen.

– Dagens trygghetssystem är inte anpassade för konstnärer. Det är en demokratisk fråga, att alla som verkar och jobbar i det svenska systemet ska få ut sin andel, säger kanslichef Ann Larsson.

Föräldraförsäkringen är ett intressant exempel, framhåller Marita Flisbäck.

– I förra undersökningen såg vi att kvinnliga konstnärer, i högre utsträckning än andra, förefaller välja bort att bilda familj och skaffa barn.

Teateralliansens administratörer har också konstaterat att skådespelare som blir upptagna i alliansen och får ekonomisk trygghet väljer att skaffa barn.

– Hur man än vänder och vrider på det så värderar vi det konstnärliga arbetet för lågt, det här är ingen lätt sak att komma åt, i hög utsträckning är ju den konstnärliga arbetsmarknaden privat. En slutledning som man bör dra är att den offentliga kulturpolitiken bör vara föredöme, säger Ann Larsson.

Mer läsning

Annons