Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det öde Gästriklandet

/
  • Det skånska landskapet har fått liv i flera deckare, bland annat i Maj Sjöwalls och Per Wahlöös genreklassiker
  • Tarfala fjällstation i Kebnekaise-massivet. Åsa Larsson har med sina deckare placerat Lappland i det litterära strålkastarljuset.   Foto: Staffan Lövstedt/TT
  • Hummerfiskare på västkusten har bland annat gestaltats i Camilla Läckbergs deckare.   Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
  • Krister Henriksson i rollen som Kurt Wallander. Henning Mankells buttre poliskaraktär har skapat intresse för Skånes natur.    Foto: Daniel Fresia-Cox / Malmöbild / TT
  • Gammelstilla är skådeplats för mord och mordförsök i Arne Engströms deckare
  • I Åmot riskerar vandrare att dödas av vilda djur i Ingrid Boströms deckare

Gästriklands som deckarlandskap är inte mycket att skryta med. När deckarnas svenska landskap – från Skåne till Lappland – blir omskrivna, framstår Gästrikland som en spänningslitterär ödemark.

Annons

Gästrikland har varken Mankell (Skåne) eller Johan Theorin (Öland). Ingen Maria Lang (Västmanland), ingen Åsa Larsson (Lappland), ingen Kerstin Ekman (Jämtland).

Det är författare som i sina spänningsromaner använt bygden som spelplats. Natur och lokal miljö får en roll. Ibland som skrämmande, ibland som bedrägligt trygg. Ofta som spegling av stämningar och människors känslor. Även som mer eller mindre medveten besöksnäringsbroschyr. Åtminstone i efterhand – det finns guidade turer till Wallanders favoritställen på Österlen.

Landskapen är förstås inte enbart sin glesbygd, men i boken ”Deckarnas svenska landskap” undersöks främst hur – och i vilket syfte – författarna skildrar respektive landskaps geografiska och kulturgeografiska karaktär. Även industrihistoria kan ju ha satt sin prägel med gruvhål (Dalarna) eller glashyttor (Småland), eller turismen (Gotland).

Bokens redaktör Kerstin Bergman har sammanställt texter från ”deckarälskare, deckarkritiker och deckarforskare” knutna till Deckarseminariet vid Lunds universitet. De skriver var sitt landskapskapitel.

”Deckarnas svenska landskap” är tänkt att fungera som en lokal guidebok för läsarna. Kerstin Bergman menar att i dag har de flesta av oss tillgång till ett mordmysterium i våra hemtrakter. Igenkänning lockar. Och det gäller inte enbart de realistiska miljöerna utan också typiska landsbygdsproblem som avfolkning, arbetslöshet och polisbrist.

Uppland representeras med en text om Kjell Eriksson som förutom kriminalförfattare även är trädgårdsmästare. I hans romaner namnges växter noggrant, den ordnade trädgården är ofta fristad och upplänningarna präglade av det odlade landskapet.

I Hälsingland har böckerna till och med stolt uppkallats efter landskapet. Leif Woxlin skriver serien ”En hälsingedeckare” och visar sig vara en lika hänryckt uttolkare av skimrande mossgröna gläntor som den naturromantiska hälsingekonstnären Bror-Eric.

Birger Hedén är den som går till botten med Gästriklands, mindre naturlyriska, deckarförfattare. Han finner att de skriver om slingrande skogsvägar som man kan irra bort sig på, och mörka vattendrag, vattenfyllda diken. Stilla kärr och myrar är försåtliga, liksom den tunna sjöis som brister. Här finns varg som härjar.

Så, varning för naturen! Dödligheten i Gästrikeskogarna är betydligt högre än i Stockholm, i ”Joggar med björnar”, en kriminalroman av Ingrid Boström. Åmots terräng bjuder på upptäckten av ett blodigt bäcken.

Men, tvingas Birger Hedén konstatera, landskapet har för det mesta en ganska frånvarande roll.

De författare han refererar till är relativt okända. Förutom Ingrid Boström granskas Arne Engströms ”Vadstället” där byn Gammelstilla och kalhyggen skymtar.

Birger Hedén lyckas sedan med nöd och näppe räkna upp ytterligare några gästrikedeckare. Bara för att det berättas att en person blir dödad behöver boken sannerligen inte vara någon deckare. Själv minns jag ”Tro, hopp och kärlek” av Per Agne Eklund som en historisk roman. Men roligt att den omnämns.

I de övriga listade gästrikedeckarna förekommer dessutom oftare Gävle, staden. Kanske är bilden av Gästrikland framförallt bilden av transportsträckorna genom anonyma skogar in till den lilla metropolen.

"Deckarnas svenska landskap" ges ut av Makadam förlag.

Mer läsning

Annons