Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Djärv arkitektur hotad i Gävle

/
  • Se den redan i kväll
Ekonomigården vid Nya kyrkogården i Gävle är målet för onsdagskvällens Stadsvandring som leds av just författaren till texten ovan, arkitekt Olof Hirn. Det är Kultur & Fritid Gävle som arrangerar. Samling på platsen klockan 19.
Under vandringen är tänkt att man dessutom ska hinna kika på det närbelägna krematoriet som också uppmärksammats för sina arkitektoniska värden och utnämnts till en av Sveriges finaste betongbyggnader.
  • Värt att bevara! Ekonomigården vid Nya kyrkogården i Gävle är rivningshotad och förfallen. Byggår 1963–1964, arkitekt Bernt Nyberg.

Annons

I skymundan och obekant för flertalet Gävlebor ligger en arkitektur- och idéhistoriskt intressant anläggning strax utanför Nya kyrkogården och mot Gavleån. Det är kyrkogårdens förråds-, verkstads- och personalutrymmen och kallas Ekonomigården.
Anläggningen som är svårt nergången används inte längre och står inför hot om rivning men antikvarisk expertis och bevarandeivrare motsätter sig rivning.
Vad är det som är så värdefullt med denna slitna anläggning? 

Ekonomigården där den ligger i skogsmarken består av fyra enkla svarttjärade träbyggnader kring en rektangulär gård belagd med smågatsten med en cirkelrund asfaltsyta inlagd i mitten. Rönnar planterade i cirklar skodda med smågatsten ramar in gården.
Fasaderna är klädda med liggande panel i klena dimensioner och lutar svagt inåt. De rotar därigenom byggnaderna fast i marken.
Upptill avslutas väggarna av fält av små kvadratiska glasrutor. Tak eller nock syns inte då taken lutar inåt. Det är enkla geometriska former framförallt kvadraten men också cirkeln som gestaltningen utgår från. Kvadraten, från glasrutorna vid takfoten via rummen till hela anläggningens plan, är den konsekvent upprepade modulen.
I fasaden är horisontella glasband om två till tre decimeters höjd inlagda i lämplig ögonhöjd som ger utblickar för dem som sitter vid matborden i personalrummet. Färgsättningen inomhus har accenter i blått och orange.
Delikata detaljer i portgången i den södra längan är ännu intakta och ger besked om anläggningens ursprungliga preciösa, exakta och om grafik minnande uttryck och kvaliteter.
En djärv plåtskorsten markerar och förankrar byggnadsgruppen på platsen. 

När bygget av det svenska Folkhemmet på 1960-talet pågått i drygt två decennier började resultatet bli allmänt synligt. Bostadsbyggandet skedde av rationella skäl på jungfrulig mark och därigenom blev det främst ett förortsbyggande. Stadskärnorna i de svenska städerna lämnades vid denna tid därhän och förföll.
Byggandet följde funktionalismens principer och hade redan under 30-talet gett nedslag som Hjorthagen, Traneberg med flera bostadsområden i Stockholmstrakten.
Efter det stopp av byggandet som andra världskriget orsakat fortsatte det intensiva bostadsbyggandet med Vällingby, Farsta och många fler efterföljare runt om i landet.
I Gävle är bebyggelsen vid Kristinaplan och i Stigslund exempel från motsvarande tid. 

Under 60-talet ansåg en del arkitekter att den bärande teorin för byggandet som funktionalismen utgjorde behövde förnyas och anpassas till de nya tiderna.
Bland dem som sökte sig alternativa vägar var den i Ockelbo födde Bernt Nyberg. Han hade gjort sina första lärospån hos den framgångsrike och ytterligt produktive lundaarkitekten Klas Anshelm vilken bland mycket annat projekterat Lunds Tekniska Högskola som uppfördes på mycket kort tid.
Nyberg tog åt sig Anshelms stränga och rationella projekteringsmetod som strävade mot enkelhet och geometrisk klarhet. 

Att projektera med utgång från moduler och produktionsanpassa byggnader var något som flitigt prövades vid denna tid. Många gånger blev projekteringen en långt driven intellektuell övning.
Folkets Hus i Sandviken från 1973–74 är ett exempel i våra trakter på hur det kunde gestalta sig när arkitekten, i det här fallet Gösta Åbergh, försökte lämna den traditionella ”funkisen” som man vardagligt kallade stilen och metoden.
Ett annat nära liggande exempel från 1960 är Krematoriet på Nya kyrkogården med sina kapell. Ett av funkisens framträdande drag mot slutet av dess storhetstid var betoningen av materialen som ofta drevs mycket långt. I krematorieanläggningen är den starka materialverkan påfallande.
 
Nyberg har utmärkt sig som tegel- och betongbyggare medan Ekonomigården är det enda av hans verk som är av trä.
Ekonomigårdens arkitektur kan inordnas i utvecklingen som ett av försöken att komma vidare från den strama och tyglade funkisen genom att som i det här fallet ytterligare renodla dess principer. I stället kom den yviga och högljudda postmodernismen att inta och dominera arkitekturscenen under en kort men intensiv period.
Kanske man lite slarvigt kan beteckna Ekonomigården som något av en utvecklingens ”felande länk”. n
av Olof Hirn

Mer läsning

Annons