Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekonomisk smäll för kulturlivet ute i landet

/
  • 15 miljoner mindre från staten betyder mindre kultur ute i landet. Som till exempel regionala teatrar som Folkteatern Gävleborg. Här en bild från

När tidskrifterna räddades sent omsider fick regionerna ta smällen i stället. Kulturlivet ute i landet blev 15 miljoner kronor fattigare. I Gävleborg betyder det 561 000 kronor mindre, enligt Region Gävleborg.

Annons

Hur de minskade anslagen slår mot enskilda verksamheter i Gävleborg är ännu inte klart. Totalt försvinner 1,5 procent av budgeten, jämnt fördelat mellan landets regioner. Det är Alliansens kulturbudget som nu administreras av regeringen.

– Det läskiga är att det inte syns direkt, men helt plötsligt har anslagen blivit mycket mindre, säger Anna Lindqvist, kulturutvecklingsstrateg på Region Gävleborg.

Kostnaderna ökar långsamt varje år, och när statens del av kakan inte ökar – eller som nu, minskar med 15 miljoner kronor – får regioner och kommuner bära en större ekonomisk börda.

I Norrbotten, vars anslag krymper med 620 000 kronor, hotas den turnerande kulturverksamheten. Norrbottningar bosatta utanför Luleå riskerar att få se mindre teater.

I Region Västerbotten är politikerna just nu inne på att osthyvla rakt över, vilket skulle betyda att den dyraste institutionen, Norrlandsoperan, också blir den som drabbas hårdast:

– Vi har ett fantastiskt kulturhuvudstadsår bakom oss där hela regionen har satsat energi, tid och ekonomiska resurser på kulturen, och så blir det så här. Även inför i år har regionen satsat extra på just Norrlandsoperan för att det inte skulle bli så stort glapp. Vi hade hoppats att staten skulle vara beredd att möta den satsningen, nu riskerar den i stället att bli uppäten, säger Nina Björby (S), kulturberedningens ordförande.

Om Värmland slår in på samma väg förlorar regionens flaggskepp Wermland Opera en halv miljon kronor. Kulturminister Alice Bah Kuhnkes (MP) besked till SVT Kultur om att en återställare är att vänta allra senast i höstens budgetproposition är bra men långt ifrån tillräckligt, enligt Ulf Nordström, kulturchef på Region Värmland.

– Det löser egentligen inga problem. Problemet är att det också fattas en utebliven uppräkning av kostnader på en miljon.

Anna Lindqvist på Region Gävleborg är inne på samma spår:

– Kommer de pengarna är vi tillbaka på noll. Vilket är skönt, men kostnaderna ökar varje år så det räcker inte med att de 15 miljonerna kommer tillbaka.

Hon säger också att i förlängningen kan en maktförskjutning ske, när regionerna betalar mer och staten mindre.

– Vem styr och ställer då?

I Region Skåne, vars statliga anslag minskar med 2,76 miljoner kronor, är det i stället de rörliga anslagen, tänkta till exempelvis barn och unga, det fria kulturlivet och nationella minoriteter, som nu ligger i farozonen, berättar Gitte Grönfeld Wille, kulturchef på Region Skåne. Även pengarna till medfinansiering av EU-projekt och internationalisering kan komma att krympas.

– Det som är mest oroväckande, är att staten och Kulturrådet skickar signaler om att samverkansmodellen inte är prioriterad och det är ju den kultur som är närmast medborgarna, det är klart att vi inte gillar de signalerna.

Den nya pensionsuppgörelsen inom scenkonsten frigör samtidigt 40 miljoner till den regionala scenkonsten, men dessa pengar måste användas till exempelvis kompetensutveckling och kan inte ersätta det neddragna statliga anslaget, framhåller Anna Söderbäck, kulturdirektör på Landstinget i Uppsala län.

– Vill man ha kultur i hela landet? I så fall måste man faktiskt vara beredd att betala. Nu blir det mindre verksamhet, punkt. I längden blir det inte trovärdigt om kommuner och regioner ska betala mer hela tiden.

(Arbetarbladet/TT)

Mer läsning

Annons