Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finns det liv för litterära sällskap? Stig Sjödin-vänner gör föryngringskur

/

Litterära sällskap är inte alls bara för pensionärer. Det vill Stig Sjödin-sällskapet i Gästrikland slå fast. Nu gör föreningen en ungdomssatsning. Medlemsavgiften för skolelever ska på försök krympas till en struntsumma och man väcker till liv ett ungdomspris som hade somnat in.

Annons

– Vi vill inspirera unga att skriva om sin hemmiljö, om brukssamhället och om människorna, uttalar Stig Sjödin Sällskapets ordförande Åsa Morberg.

Hon konstaterar att medlemmarna har hög medelålder och även att avsägelserna om medlemskap duggar tätt – inte av ointresse utan för att pensionen inte räcker till allt.

– Vi är glada åt alla våra medlemmar. Det finns inte ett uns av åldersdiskriminering i styrelsens diskussioner. Men vi behöver fylla på med yngre medlemmar och då har vi försökt att göra en del saker för att locka ungdomar.

Stig Sjödin Sällskapets drive kommer ungefär samtidigt som larmen om förtvinande och nedlagda sångarkörer. Föreningslivet är allmänt gråhårigt. Åtminstone i sin traditionella form med styrelse, möten och klubbslag. Den som uppskattar arbetarförfattaren Stig Sjödins diktning kanske lika gärna finner besläktade själar på ett webbforum.

Men Stig Sjödinvännerna tänker kämpa emot.

Och säkert känns det särskilt viktigt inför firande av Stig Sjödins hundraårsminne. Det stundar snart.

Han föddes 1917 i en arbetarfamilj på Gamla Bruket i Sandviken. Sjödin kom att jobba i järnverket men bröt sig loss tack vare folkhögskolan. Diktsamlingen ”Sotfragment” 1947 ledde till berömmelse. För första gången gestaltades vanliga arbetare i modern poesi, skriver Stig Sjödin Sällskapet i en levnadsteckning. Man menar också att hans trotsiga diktning är rykande aktuell också i dag, när nya sorters ”skitjobb” finns.

Sandvikensonen Stig Sjödin tilldelades Ferlinpriset några år före sin död 1993.

Men vad gör ett litterärt sällskap?

Så här säger stadgarna:

”Stig Sjödin Sällskapet har till uppgift att i olika former främja intresset för och studiet av Stig Sjödins författarskap, hans person och hans miljöer. Sällskapet vill stimulera till vetenskaplig forskning kring hans verk och person. Sällskapet vill även på olika sätt föra ut Stig Sjödins författarskap i samhället med särskild inriktning på de unga, för att inspirera till läsande och uppmuntra till skrivande i hans anda.”

Och det sker fortfarande med stor aktivitet. Genom studiecirklar, en årsskriftsserie och en hemsida som hålls sällsynt uppdaterad jämfört med många andra liknande intresseföreningar. Man finns på Facebook. Man strider för att få ännu fler skyltar med Stig Sjödin-citat i Sandvikens stadsmiljö.

Varje års stora händelse är valet av Stig Sjödin-pristagare. Priset instiftades 1996 och har gått till Sara Lidman och Göran Greider, förra året till Timbuktu och senast författaren Lena Kallenberg. Som för övrigt är inbokad för en föreläsning på sällskapets årsmöte i vår.

Ett motsvarande ungdomspris infördes 2007 men har sedan dess varit vilande.

Det ska det alltså bli ändring på nu. Ungdomar upp till 21 år uppmanas att skicka in tävlingsbidrag. En novell, en essä eller en dikt. Formen spelar mindre roll. Huvudsaken man författar i Stig Sjödins anda. Vinnaren får 3000 kronor och chans till publicering i Årsskriften 2016.

Åsa Morberg oroar sig för skrivförmågan hos dagens studenter. Hon har inget emot den nya informella genren – men kan de enbart ”SMS-språk”? Genom tävlingsbidragen hoppas Morberg bli överbevisad. Det har trots allt ”aldrig funnits så många unga skribenter eller författare som det finns i dag”, konstaterar hon.

Stig Sjödinvännerna tror på de litterära sällskapens framtid och tar kampen mot föreningsdöden.

25 kronor per år för att bli ungdomsmedlem, det är billigare än en glass.

Och redan planeras minneshögtiden på födelsedagen 7 oktober. En uppsluppen sådan, ser Åsa Morberg framför sig. Också det är nämligen i festprissen Stig Sjödins anda.

Mer läsning

Annons