Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkbildningen behöver mer lysdioder

/

Annons

Alltså, vad har kretskort kopplat till bananer med bibliotek att göra?

Det gamla folkbildningsidealet upphottat av lysdioder. Vad!

Ann Östman, bibliotekskonsulent i Gävleborgs län, försöker övertyga mig om att så ser framtiden ut. Hon lyckas nästan.

Östman är en företrädare för makerrörelsen. Det är inget religiöst förutom att de frälsta bibliotekarierna gärna lyssnar till den amerikanska biblioteksgurun David Lankes flammande appeller om att tänka utanför boksamlingsboxen.

Böckerna är inte kunskap, utan reflektioner av kunskap. De bidrar till att skapa kunskap men är bara ett av många verktyg, menar han.

Andra lika viktiga verktyg kan till exempel vara just en lysdiod insydd i ett broderi. Eller en webblänk. Eller en vidsynt bibliotekskonsulent som Ann Östman. Och låntagarna själva inte minst.

Fast det flata ordet låntagare gillas inte heller längre. Trots att ingen lyckats komma upp med något bättre. Medborgare, kund, användare? Mja. Inget känns visst ännu riktigt bekvämt.

Kanske blir vi mejkers. Makerspaces är 2000-talets modernaste pysselverkstäder som kan vara föreningsdrivna eller privata. En ny trend är att göra även ditt bibliotek till ”makerspace”. På svenska: en Skaparbibbla.

Namnet förankras i nya boken ”Skaparbibblan” som Sandvikenbon Ann Östman råkar vara en av tre författare till.

De skriver entusiastiskt om rum för slöjd och hantverk – med den teknologiska utvecklingens landvinningar. Där exempelvis en 3D-skrivares majsbaserade plast bygger upp skapelserna.

E-slöjdaren tillägnar sig därmed (teknisk) kunskap. På samma sätt kan minsta barn fatta programmering genom att mixtra med minidatorn Raspberry pi. Exakt enligt folkbildningstanken.

Deltagarna i den gemensamma biblioteksverkstaden delar samtidigt med sig av sina kunskaper till varandra. Ännu mera folkbildning! Och främjande av den framväxande dela-kulturen på köpet.

”För att kunna förstå och själv medverka i att utforma denna värld, behöver du nya färdigheter. Ju fler som kan koda, desto mindre makt får enskilda personer. Det är en viktig demokratiaspekt”, deklarerar Ann Östman.

Hon ser det som folkbildning i vår tid:

– Bibliotekarierna måste bort från katalogiserandet!

Parollen ska förstås tolkas bildligt och inte bokstavligen, tillfogar Östman diplomatiskt.

I ett uppdaterat folkbildningsuppdrag kan det ingå att hjälpa någon bli inscannad som schackpjäs, förvandla en banan till tangentbord eller blinga ett bokmärke.

Att få höra en berättelse och sen bygga berättelsens miljö i dataspelet Minecraft, är läsfrämjande. Försäkrar Ann Östman.

Skaparbibblan i Vaggeryd, Makerspace Karlskrona, Botkyrka Makerspace, Stockholm Makerspace, Bibblerian Hässelby… Ann Östman visar mig en karta över det kreativa Bibliotekssverige. Makerspace finns.

Definitivt mer söderut än norröver. I Gävleborgs län finns makerspace än så länge mest i länsbibliotekets Digi Lab-rum där Ann Östman vakar över makerboxar, e-slöjds-kit och en 3 D-skrivare. Här ligger konduktiv tråd, kretskort, digitala byggsatser och färgpenslar som målar – ljud. Skaparbibblans skattkista.

Men det rör på sig. Bollnäs kommun har nyligen utlyst en tjänst som makerspace-utvecklare. Över 40 sökte.

– Jag köpte en liten drönare förra julen. I butiken upptäckte jag att alla andra som handlade var bara pappor och söner. På biblioteket tror jag tröskeln kommer att kännas lägre så att fler flickor vågar tillägna sig den tekniska kunskapen, säger Ann Östman.

Hon poängterar dock att Skaparbibblan riktar sig även till vuxna – inte enbart barn. Pysselaktiviteter har funnits länge på bibliotek. Sedan 1970-talet har det varit högt i tak för fantasi och kreativitet. Men Skaparbibblan förenar skaparglädjen med kunskap, gör pysslet nyttigt.

Ett exempel ur boken, Kristina Vikström från Knivsta Makerspace berättar:

”En man hade blivit hänvisad hit från Biblioteket i Östervåla (8 mil bort). Han kom hit och hade en idé om att tillverka en hållare som skulle göra att hans hörlurar inte trasslade ihop sig. Här fick han hjälp att rita en tredimensionell modell på datorn och sedan printa en första prototyp i 3D-skrivaren. När han gick härifrån ropade han: ’Snart kan ni köpa den på Clas Ohlson!’”.

Här vill Ann Östman kasta in en brasklapp. Det får inte bli för entreprenörsaktigt. Hon betonar hellre Skaparbibblans betydelse för jämställdhet och integration.

– Min kollega i Vaggeryd, Lo Claesson, hade kontakt med en grupp somaliska kvinnor som satt och sydde. De visade sig vara väldigt intresserade av e-slöjd och ville lägga till elektronik i sina handarbeten.

Men är inte Skaparbibblan-idéerna ren desperation? Den dammiga biblioteksdinosauriens sista suck?

Tvärtom menar maker-ivrarna; bibliotekens grundläggande uppgift som folkbildare är viktigare än någonsin. Det behöver bara uppdateras.

Man kan förledas tro att all kunskap finns för alla när allt finns på internet. Som om internet i sig vore det nya biblioteket. Men då har man glömt, igen, att ett bibliotek är inte ska ses som en boksamling/kunskapssamling utan som en aktör som ger verktyg för att tolka och förstå världen.

”Folkbiblioteket är sina användare och det samhället det verkar i”, konstaterar Ann Östman i boken ”Skaparbibblan”.

Att tillverka en reservdel med hjälp av Skaparbibblans 3D-skrivare, är för övrigt resurssparande. Återbruk istället för att köpa nytt. Alltså både medvetandehöjande och en liten motståndshandling mot konsumtionssamhället. Kan man passa på att påpeka så här i klimattoppmötesdagar.

*

Fotnot. Skaparbibblan (på Bibliotekstjänsts BTJ förlag 2015) är skriven av Lo Claesson, Eleonor Grenholm och Ann Östman. Boken är sitt innehåll idétroget och ges ut under Creative commons-licens vilket betyder att texten kan delas vidare och användas fritt i icke-kommersiella sammanhang om upphovspersonerna anges.

Mer läsning

Annons