Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Författarna håller på Aleksijevitj

/

Svetlana Aleksijevitj är många författares och förläggares favorit inför årets tillkännagivande av Nobelpriset i litteratur. På torsdag klockan 13 får vi veta vem som fått akademiledamöterna att "hisna och jubla".

Annons

Individen och livsverket är allt. För Akademien saknar sådant som kön, politik och geografi betydelse, bedyrar Nobelkommitténs ordförande Per Wästberg i en artikel i Svenska Dagbladet. I stället spanar ledamöterna efter författarskap som kan få läsaren att hisna och jubla, som "har kraft att rycka människor ur kaféstolens halvdvala",

Efter förlaget Ersatz ambitiösa utgivning av den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj är hon många svenskars favorit. Även förläggaren Svante Weyler, som driver Weyler förlag, tror på henne.

– Allt talar för henne, säger han.

– Jag kan tycka att de senaste årens priser har varit en smula säkra. Akademien har velat go safe, möjligtvis prickar man av sin lista på Nobelpristagare som ingen kan ha någon invändning mot. De är bra, men är de bäst i världen? De väcker föga uppseende. Men Svetlana Aleksijevitj är en märkvärdig person.

*

Så här svarar var och en av de tillfrågade svenska kulturpersonerna på TT:s fråga: Vem tycker du ska få årets Nobelpris i litteratur?

Anna Jörgensdotter, författare:

– Svetlana Aleksijevitj, för att hon har skrivit urviktiga böcker om krig och kvinnor. Hennes böcker är stora ur alla aspekter.

Tomas Bannerhed, författare:

– Kjell Askildsen, Norge.För en novellkonst som med språklig precision och subtil humor blottlägger tvåsamhetens vedermödor och människans inre ödslighet.

Göran Greider, författare och chefredaktör för Dala-Demokraten:

– Jag gillar den sydkoreanske poeten Ko Un. Han finns utgiven på svenska och på engelska. Han är en stor diktare som kan läsas av precis vem som helst.

– Men egentligen borde man ge ett tredelat Nobelpris till de största nordamerikanska poeterna. Då skulle det gå till Joni Mitchell, Leonard Coen och Bob Dylan. På ett sätt är det jobbigt att premiera fler amerikaner, men de är de största poeterna.

Mats Strandberg, författare:

– Satt jag på en av stolarna skulle jag skrika mig hes om Chimamanda Ngozi Adichie. Hon öppnar ögon, sinnen, världen.

Inger Edelfeldt, författare:

– Margaret Atwood. För hennes kunskaper inom vitt skilda områden, originaliteten, intelligensen, den rysansvärda psykologiska och naturvetenskapliga trovärdigheten i de karnevaliska framtidsdystopierna. Och känslan för hur vi brukar och missbrukar språk.

Svante Weyler, förläggare:

– Jag tycker fortfarande att Svetlana Aleksijevitj är en väldigt stark kandidat. Den här typen av dokumentär, essäistisk litteratur borde belönas, den är så väsentlig i dagens litteratur och har en så stark tradition att det vore stiligt om en sådan representant fick priset.

Lawen Mohtadi, journalist och författare:

– Svetlana Aleksijevitj borde få det för hennes sätt att återuppfinna reportaget, för hennes mastodontverk kring en del av vår världshistoria. Och för hennes helt egna röst.

Jonas Jonasson, författare:

– Den israeliske författaren och samhällsdebattören Amos Oz är alltid förtjänt av Nobelpriset. Litteraturpriset eller fredspriset kan kvitta. Hans idéer om att världens ledare måste ta sig själva på lite mindre allvar för att världen ska bli en bättre plats är något jag bejakar.

Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap:

– Svetlana Aleksijevitj. För att hon genom sitt verk "Utopins röster - historien om den röda människan" (1983–2013) har uppfunnit en helt ny typ av polyfon (mångstämmig) vittneslitteratur.

– I verket "Utopins röster: historien om den röda människan" (1983–2013) utgår Aleksijevitj från de maktlösa som befolkar historiens underavdelningar, främst kvinnorna och barnen, vilket ger begreppen krig, diktatur och ideologi nya, för alltid drabbande innebörder.

Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist:

– Svetlana Aleksijevitj. För att hon är min idol. Hon bär de kollektiva smärtornas erfarenhet i sin sjal på något vis. Jag tycker det är fantastiskt hur hon samlar in de här många rösterna till ett körverk.

Carola Hansson, författare:

– Mitt förslag är den polska prosaisten Olga Tokarczuk, som i sina noveller och romaner med en magisk collageteknik väver samman dåtid och nutid, dröm, minne och verklighet till en svindlande berättelse om människans existentiella villkor.

Dorotea Bromberg, förläggare:

– Mitt stående svar är sedan många år tillbaka: den australiensiske poeten Les Murray.

Han är utan tvekan en av världens största och mest originella diktare. Hans poesi är fylld av Australiens färger och dofter, men även av starka skildringar av utanförskap och djup medmänsklighet.  

Stina Stoor, författare:

– Margret Atwood förstås, men det hade varit lite mer busroligt om någon som Nam Le vann. Han skriver fantastiska noveller och är inte rädd för att kliva in och ut ur andras skinn på ett sätt som saknar motstycke! Förstår att det är osannolikt eftersom han bara skrivit en enda novellsamling hittills, men ändå, en uppfriskande tanke eller hur?

Mer läsning

Annons