Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gör uppror, kommunpolitiker i glesbygd!

/
  • Po Tidholm är journalist, författare till boken ”Norrland”, och kultursidans Norrlandskrönikör.

Det må vara så att den globala urbaniseringen inte går att hejda och att den flod av människor som just nu lämnar landsbygden – år 2040 kommer 70 % av jordens då 9 miljarder invånare bo i städer! – gör så helt och hållet av egen fri vilja, men det kan också vara så att rätt många ändå vill bo kvar.

Annons

Till exempel tror jag att det gäller vissa av dem som arbetar på Skatteverkets kontor i Hudiksvall och Lycksele, och som häromdagen fick veta att deras arbetsplatser ska försvinna. Eller rättare sagt flyttas till större städer. För att kunna behålla sina arbeten måste de anställda snart pendla 18 respektive 26 mil varje dag.

Företag och statliga verk centraliserar sina verksamheter hela tiden, men det intressanta med Skatteverkets ”översyn av kontorsstrukturen” är att utredningen helt uppriktigt redovisar sina motiv. Här finns inga ambitioner att leva upp till statens pliktskyldiga idéer om att hela Sverige ska leva – tvärtom skriver Skatteverket att man ska finnas där ”det finns tillväxt”.

Jag känner igen det där.

Bara häromveckan gick Trafikverket ut och berättade att de var tvungna att göra kraftiga prioriteringar av sitt underhållsarbete på väg och järnväg och att resurserna skulle användas där det bor mest folk. I månadsskiftet vann invånarna i de mer perifera delarna av Åre kommun en oväntad delseger när de efter mycket bråk fick beskedet att skolorna skulle bli kvar, trots att kommunledningen pekat ut ett centralt beläget ”tillväxtstråk” och hade för avsikt att samla alla resurser där.

Det är så uppenbart att staten, länen och kommunerna gett upp alla tankar på att driva en politik som skulle kunna motverka de strukturella förändringar som hotar vår landsända och vår landsbygd. Kanske hade en sådan politik varit fåfäng, men med tanke på kraften i urbaniseringen hade den åtminstone haft ett visst symbolvärde. Nu gör man tvärtom; man talar om att landsbygden ska leva, men man drar ständigt undan resurserna och gör det allt mer komplicerat att bo kvar. Under Alliansens styre försvann 14 000 statliga jobb utanför storstäderna, samtidigt som de blev fler i Stockholm, Malmö och Göteborg. Nu fortsätter den nya regeringen på den inslagna vägen.

En av politikens uppgifter har traditionellt varit att jämna ut strukturell obalans genom omfördelning. Men dagens politik gör märkligt nog tvärtom; istället för att bromsa centralismen underblåser man den.

Det tråkiga är med vilken närmast naiv sorglöshet det sker.

Om jag vore region- eller kommunpolitiker skulle jag starta ett uppror. Men de tycks sitta fast i samma strukturer. Det finns alltid en periferi att glömma bort, var du än står.

Mer läsning

Annons