Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gräver på den etiska balansgången

/
  • Radiojournalisterna Anton Berg och Martin Johnson ska i podden

Succéer som podden "Serial" och tv-serien "The jinx" har brutit ny mark för djupdykande dokumentärserier om brottsfall. Men är den nya trenden här för att stanna?

Annons

Gula post-it-lappar klistras upp på väggen, andra knycklas ihop och landar i papperskorgen. Vittnesförhör, teknisk bevisning och färdrutter gås igenom ännu en gång. Vad som liknar en scen ur senaste Beck-filmen är i själva verket arbetet med den nya podden "Spår".

– Varje gång jag har gjort "P3 Dokumentär" har jag känt att jag vill gå längre och ta reda på mer om historien. Nu har vi mycket större utrymme och får chansen att göra just det – gräva djupare, säger Anton Berg, radiojournalist och en av skaparna bakom "Spår".

Den är, tillsammans med bland annat den svenska podden "Fallet" och amerikanska tv-serien "The jinx", ett exempel på den nya trenden att utreda skuldfrågan i ett riktigt mordfall – för att sedan presentera det i en följetong med cliffhangers.

– Jag är verkligen inte förvånad över att det har blivit så populärt. Att dela upp en historia på det sättet gör det möjligt att fördjupa karaktärerna och berätta det som "sker runt omkring". Men jag tror att det finns en brinntid för de här idéerna när vi redan har mycket kriminaljournalistik i våra liv, säger Sveriges Radios "Kulturnytts" mediekommentator Mattias Berg

Startskottet för den nya dokumentära berättartekniken kom i höstas när podden "Serial" blev en succé, inte minst i Sverige. På joggingturen, under bussresan och i tvättstugan – överallt engagerade sig poddlyssnarna i historien om studenten Hae Min Lee och Adnan Syed som dömts för mordet.

Vad hände egentligen den där januaridagen 1999? Dödade han henne verkligen?

Liknande frågor ställs i "Spår" när Anton Berg och kollegan Martin Johnson gräver i Kalarmarksmordet från 2004, där två bröder överfölls på sin gård utanför Piteå. Kaj Linna dömdes, mot sitt nekande och utan teknisk bevisning, till livstids fängelse för att ha slagit ihjäl den ene brodern och misshandlat den andre svårt.

– Precis som i "Serial" är det kontroversiella vittnesmål som driver oss att gräva i det här fallet. Men vi har inte uppdraget att fria Kaj Linna, utan ska gå igenom material, prata med poliser och kontrollera frågetecknen som finns i utredningen, säger Anton Berg.

Nästan lika många som hyllade "Serial" efter fyra avsnitt rasade efter det abrupta slutet. Eftersom Hae Min Lees föräldrar vägrade medverka i serien menade kritiker också att personerna bakom "Serial" hade exploaterat offret i historien. En viktig problematik som de svenska varianterna måste ta med sig, menar Mattias Berg.

– "Serial" var tänkt som en godhjärtad rekonstruktion, men genom att beskriva händelserna så exakt blev det snarare så att flickan mördades en gång till. Det finns en tydlig problematik med att berätta äkta historier på det här sättet, säger han.

Sven-Erik Alhem, rättsexpert och ordförande i Brottsofferjouren, håller med om det etiska dilemmat men menar att det aldrig bör finnas en regelbok om hur en publicering ska gå till.

– Det är oerhört viktigt att rättsväsendets arbete och enskilda fall granskas, speciellt av redaktioner som har betydligt mer resurser än enskilda advokater. Men det blir en enorm påfrestning för anhöriga när ett mordfall tas upp gång på gång, då måste man hålla sig på rätt sida av den etiska gränsen, säger han.

Anton Berg har pratat med brodern som överlevde överfallet i Karlamark. Denne vet om att podden börjar sändas i maj, men vill själv inte medverka.

– Han tycker helt enkelt att det är för jobbigt. Varje gång man pratar med ett brottsoffer och anhöriga är det viktigt att göra det på ett schysst sätt, vilket jag och Martin har erfarenhet av efter att ha gjort 30 radiodokumentärer tillsammans.

– Samtidigt kan man inte hindras av att ett offer mår dåligt när man ska gräva i ett eventuellt justitiemord som fallet med Kaj Linna. Att någon kanske sitter oskyldigt fängslad är det största brottet en stat kan begå mot medborgare, säger han. (TT)

Mer läsning

Annons