Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här är hon – Dagermanjuryns nya chockval

/
  • Judit Benedek tar priset. Och juryns ordförande Arne Ruth läser upp en lång och högtidligt motivering.
  • Teaterkraft. Judit Benedek är initiativtagare till projektet SOS-romer.

Annons

Oväntat! Valet av Dagermanpristagare överraskar som alltid.

Jag hade aldrig kunnat gissa.

Det är dessutom en person som jag varken sett eller hört talas om förrän vi hälsade på varandra i går vid den traditionsenliga presskonferensen i Stig Dagermanrummet på Laxön.

Hon heter Judit Benedek. Hon är regissör och skådespelare. Och hon representerar SOS-Romer – ett projekt om attitydförändring.

Och när man hör det går luften liksom ur. Projekt. Pedagogiskt verksamhet. Hjälp, tråkigt.

Men det är det naturligtvis inte alls, egentligen.

Judit Benedek är Katarina Taikons arvtagare. Författaren som uppmärksammades oss på hur eländigt vi behandlade romerna och som blev berömd för Katitzi-böckerna. ”Sveriges Martin Luther King”, enligt Arne Ruth i Dagermanprisjuryn.

Judit Benedek har gett sig den på att fortsätta kampen. Hon har dessutom hittat ett fantastiskt bra sätt.

Jag är glad att jag har fått träffa henne och höra hennes berättelse.

Det är faktiskt första gången någonsin sedan Dagermanpriset började delas ut 1991 som pristagaren finns på plats när namnet för året ska avslöjas.

De tidigare vinnarna har inte kommit förrän till själva prisutdelningen.

Men nu sitter vi i Dagermanrummet med inbjudna journalister placerade i soffan där lille Stig troligen föddes. Släpljuset från fönstren mot älven skapar en förtrolig stämning. Dagermansällskapets ordförande Bengt Söderhäll och juryordföranden Arne Ruth talar allvar – om detta att i författaren Stig Dagermans anda bry sig om de människor som har det svårast.

Dagermanpriset har ibland förutsagt Nobelpristagare i litteratur. Men sällskapet verkar ha noll intresse av glansen. Man brinner för en bättre värld. Det vittnar årets val mer än väl om. Det handlar om att ge Europas romer samma frihet som andra.

Arne Ruth berättar vad som väckte honom – en namninsamling för att rädda romska barn från att dö av blyförgiftning i ett FN-läger (!) i Kosovo. Hundratals familjer hade tvingats leva i elva år intill en blygruva.

Ett annat exempel: ungerska romer i en hel by tvingades fly från sina hem, bortjagade av uniformerade högerextremister.

Men vad kan en teaterregissör göra?

– När jag började arbetet för två år sedan skrämde jag vettet ur folk med mina provocerande samarbetsprojekt, säger Judit Benedek

Hon är själv född i Ungern och tog 2009 initiativet till ett teatersamarbete mellan ungerska Teater Kolibri och svenska Teater De Vill, under projektnamnet SOS-Romer.

– Teatern är ett effektivt sätt att nå barn och unga människor. Min förhoppning med SOS-projektet är att vi lyckas åskådliggöra ett utsatt folks situation så pass att de eliminerar de mest självklara fördomarna och därmed bidrar till attitydförändring.

Judit Benedek har bland annat skrivit pjäsen ”Djésa – en flickas berättelsen” och satt upp fem föreställningar i Ungern.

När pjäserna framförs – i både Sverige och Ungern – följs de av samtal, det som kallas dramapedagogiskt arbete.

Judit Benedek berättar hur tagen hon blev av diskussionerna, av att uppleva hur unga människor direkt förändrades i sitt sätt att tänka.

– På teatern i Ungern hade man aldrig sett romska ungdomar i vanliga vardagssituationer tidigare. Roller för romer var typ ”hönstjuven”.

Men av Sveriges 60 000 romer finns det inte heller någon som gått Scenskolan hittills, konstaterar hon.

– Teatern visar på ett möjligt sätt att lösa konflikter, ett sätt som inte innebär våld, säger Bengt Söderhäll.

Hur glad är Judit Benedek över Stig Dagermanpriset?

– Jag är glad att juryn valt en utsatt grupp. För mig personligen ger det nytt bränsle i ett arbete som är tungt och tröttande och ibland hotfullt. Jag har blivit varnad: en dag slår de ner dig på väg hem från teatern.

Jag hade som sagt aldrig kunnat gissa på Judit Benedek. Men jag tänkte kanske inte i helt fel banor heller när jag tänkte samer eller Ship to Gaza (och Dror Feiler, dags för en provokativ konstnär?).

Här på kulturredaktionen var vi faktiskt omedvetet hemligheten på spåret. För bara en vecka sedan publicerade vi nämligen en artikel om ”Djésa – en flickas berättelse” – pjäsen som Judith Benedek skrivit.

Föreställningen turnerar i Sverige och spelades nyligen för skolelever i Hofors. Ungarna där har alltså bevisligen bättre koll på årets Dagermanpristagare än vi. Men det är ju som det ska.

– Hur barn har det i dag, och hur de lär sig leva med mångfalden, blir avgörande för hur samhället ser ut i framtiden, säger Arne Ruth.

Priset delas ut 4 juni på Laxön.n

Mer läsning

Annons