Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hello Goodbye

/
  • Den blivande poeten Charlotta Cederlöf vid en intervju 1991. Några år senare kom hennes roman

Annons

"Den röda munnen skrattar. Speciellt svårmodig är hon inte."

Orden ur en tidig intervju med den blivande författaren Charlotta Cederlöf skär som en pianosträng genom åren som gått. Det var 1992. Hon var 27. Hon var vilja och hon var drömmar. Om att få sina dikter utgivna.

I dag nås vi av beskedet att Gävlebon, författaren, radiopersonligheten, konstnären, Charlotta Cederlöf har lämnat livet. Tråden har släppt från sitt fäste.

Jag kände henne inte privat. Men bilden jag har fått, är den av en landsortsstadens längtande kulturella urkraft med ett hjärta som tickade varmt, stort och fort och kanske tickade det som en tidsinställd bomb. Hon debuterade med en ungdomligt lovande diktsamling (”Tusen år och två minuter”) och skrev en talspråkligt vild, flödande roman om tonårssmärta (”Och likväl rör hon sig”, 1995).

I ”Hello Love!” 1999 gestaltade Charlotta Cederlöf en ung kvinnas sökande efter en identitet. Romanen recenserades av Arbetarbladets dåvarande kulturredaktör Karin Månsson som greps direkt – av författarens drastiska formuleringar. Av hennes förmåga att fånga en tids signaler – i kläder, låtar, jargonger och nojor, och hennes muntert självironiska anslag.

Året därpå tilldelades Charlotta Cederlöf Norrländska författarskapets stipendium och sa överväldigad att det kändes som att få Nobelpriset.

2002 kom en ungdomsroman – ”Sverige-Finland” – om starka krafter som kärlek och hockey. Tillägnad IK Huge, pojkar födda 1965. Samma år som författaren själv.

Men den Charlotta Cederlöf jag mötte personligen var konstnären, brodösen. I en utställning på Länsmuseet i Gävle 2011 ställde hon ut omsorgsfullt broderade bilder. Motiven var änglar och geometriska former. Helheten uttryckte en kärleksfull hyllning till handarbetet som skapande. Inspirationen kom från ikoner och medeltida skulpturer.

Jag fastnade för en sträng komposition av svarta linjer mot vit bakgrund. Den påminde om mattmönster men också kyrkofönster. Jag tänkte att just det utsökta broderiet med sin sakrala stämning, var en spännande skapartråd att bygga vidare på.

Men också livstråden är ju i själva verket av tunnaste silke.

Från utställningen på Länsmuseet minns jag att Charlotta Cederlöfs även visade upp sitt allra första broderi. Barnets ivriga men inte tålmodiga försök. Sytt på Lekis i Skutskär 1971. Hon var sex år. Hon blev 49.

*

"Nu ibland när jag vaknar

och ser ränderna som hör till ditt ansikte

på din garderobsdörr

önskar jag

att jag kunde ha tagit loss dem

den morgonen

och bundit fast kärleken med dem"

Ur "Tusen år och två minuter", diktsamling av Charlotta Cederlöf, utgiven 1994.

Mer läsning

Annons