Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingas pappa grundade Guillous älsklingsskola

/
  • Hemma i Hagaström. Inga Michaeli forskar, just nu inom äldrevården, hon är också känd för Gävleborna genom sitt engagemang i miljöfrågor och i Alternativboden Lyktan. Det var Inga Michaelis pappa som grundade den ökända men numera bortglömda Viggbyholmsskolan i Täby. Själv gick hon förstås också där.
  • Syslöjd på Viggbyholmsskolan. Handens och hjärnans arbete ansågs lika mycket värt. Eleven Inga Michaeli längst till vänster.
  • Lerslöjd på Viggan. Läraren är Einar Lutherkort som har gjort  skulpturen ”Panter på trädstam”  i korsningen Norra Rådmansgatan – Nygatan i Gävle.
  • Halvnöjd Viggan-elev. Staffan Skott, författare.
  • Nöjd Viggan-elev. Suzanne Osten, regissör.
  • Nöjd Viggan-elev. Jan Guillou, författare.
  • Nöjd Viggan-elev. Anna Wahlgren, författare.

Trodde ni att flumskolan uppfanns i det alternativa 1970-talet? Så var det inte. Även om Fredrik Reinfeldt kanske inbillar sig det.

Annons

Viggbyholmsskolan norr om Stockholm var flummig redan 1928. I ett Sverige där elever på andra håll hölls i guds upptuktelse med pekpinnar, predikningar och spikraka bänkrader.

Men på bussiga Viggan var det okej att plugga när man hade lust och inte så noga med studieplanen.

Det är konstigt, tyckte en examinator, att ni från Viggbyholmsskolan kan ingenting av det som står i läroböckerna – men om man frågar om det som inte står i böckerna så kan ni allt.

enkelhetens skull kalla Viggbyholmsskolan för Den goda skolan. Tillräckligt många vittnar om det. Fatta att den faktiskt funnits!

I en nyutkommen bok delar runt 50 gamla elever och lärare med sig av sina minnen.

Inga Michaeli från Hagaström är en av dem.

– Som sexåring tittade jag in genom klassrumsfönstren och bara väntade på att jag skulle få börja själv, säger Inga.

Det var hennes egen pappa som grundade den legendariska skolan och blev dess karismatiska första rektor.

Lika ökänd som Viggbyholmsskolan var på sin tid för sin moraliska lössläppthet, lika bortglömd är den i dag.

– Det har varit märkvärdigt tyst sedan nedläggningen 1972, säger Inga.

Inte ett spår finns kvar. Viggbyholmsskolan utplånades. Den jämnades med marken för att ge plats åt Storstockholms nya villaområden.

Det lilla bruna rummet på elevhemmet Gläntan där poeten Karin Boye bodde finns inte heller mer.

Ja, just hon var faktiskt lärare här under några år.

Författaren Theodor Kallifatides också. Liksom pedagogen K A Westerberg som senare startade Hassela-kollektivet. Och skulptören Einar Lutherkort som Gävleborna känner som den som gjort ”Panter på trädstam” i Esplanaden.

1960-talet hette en av eleverna Jan Guillou.

Första gången jag tilltalade en lärare på Viggan kallade jag honom helt korrekt Doktor Meschke, minns Guillou som var en väluppfostrad ung man.

Han blev utskrattad av sina klasskamrater.

Magistern hette för sjutton Kurt.

”Jag hade aldrig sagt du till en vuxen tidigare. Det var Viggan som uppfann jämlikheten för mig”, skriver någon.

Håll med, visst är det besynnerligt att man aldrig tidigare hört talas om det här antiauktoritära skolexperimentet.

Som pågick medan bilden av den svenska skolvärlden för de flesta såg ut som i 40-talsfilmen ”Hets” där en sadistisk latinlärare sätter skräck i studenterna.

var en internatskola. Men inte enligt den fascistiska modell där Jan Guillou gått förut. Och som han senare skulle komma att avslöja i romanen ”Ondskan”.

Nej, precis tvärtom. De vuxna behandlade barnen med respekt. Inga dörrar hölls låsta. Elever och lärare kunde sitta och dricka te och diskutera tills mitt i nätterna.

En lektion i geografi kunde förvandlas till ett engagerat undersökande av fysikaliska lagar sedan skolans centralvärme börjat bullra och påkalla klassens uppmärksamhet.

Musik, konst, slöjd och teater räknades som lika viktiga ämnen som matematik.

Beslut togs på stormöten där såväl elever som kökspersonal var representerade.

Många av lärarna saknade formella meriter. Viktigare ansågs deras demokratiska ideal och humanistiska livssyn.

För några elever blev skolan mer hemma än hemma. Kanske särskilt för de som blivit ditplacerade genom barnavårdsnämnden.

Viggan räddade mitt liv. Inte bara en person säger det.

musikern Simon Brehm, artisten Lill Lindfors, författaren Sandro Key-Åberg, författaren och kändismamman Anna Wahlgren, Expressens kulturskribent Pia Zandelin, scenografen Lotta Melanton, tv-filmaren Peter Torbjörnsson.

Där har ni ytterligare några som gått på Viggan.

Börjar man titta närmare på saken ser det banne mig ut som om hela svenska kultursvängen har gjort det.

– Skolan var min hela värld. Jag ville försöka förstå varför jag tyckte det var så positivt, säger Inga Michaeli som även ingått i redaktionsgruppen för boken om Viggbyholmsskolan.

Sundberg hade arbetarbakgrund, blev folkskollärare och kom in i 1920-talets frisinnade konstnärskretsar. Han startade Viggan som en byskola utanför Täby med en pedagogisk vision, en handfull elever och 200 kronor.

Så småningom växte den till ett helt litet samhälle med elevhemsbyggnader, lärarbostäder, snickarbod, bibliotek, kaffestuga, bastu, matsal, tvätt, svinhus och egen kiosk.

Många flyktingar undan andra världskriget fick en fristad här. Solidariteten räckte långt utanför skolans väggar och den präglades av en kosmopolitisk anda.

En dag kom en ung flicka klädd i röd sari och berättade om sitt fantastiska hemland. ”Hon sades vara dotter till någon betydelsefull politiker och hette Indira Gandhi”.

Så tycker nästan alla gamla Viggan-elever.

Fast författaren Staffan Skott säger att ”han lämnade Viggan med en tro att människor var snälla och ville en väl, något som berett mig stora svårigheter här i livet”.

Det ligger kanske något i den skämtsamma kommentaren.

Fast samme Staffan Skott konstaterar också att: ”varje gång någon positiv reform införts i det svenska skolväsendet har jag tänkt: Det där hade vi ju på Viggan när jag gick där (1951–1953)”.

av Viggan i Waldorfskolor, Montessoripedagogik och friskolor med inriktning på kreativt skapande.

Men det finns också en tydlig motsats: skolor som styrs av religiös extremism eller drivs som lönsamma företag. Det finns till och med skolor där man återinfört bruket att tilltala lärarna med efternamn för att upprätthålla distansen.

Därför känns idéerna från Viggbyholmsskolan nästan farligt exotiska. När dagens politiker försöker lösa skolans kris med ett återinförande av den gamla kunskapsskolan – med mer betyg, strama tyglar och betoning på teori – låter Viggan som en förbjuden dröm.

– Det jag tror att det jag fick med mig därifrån, säger Inga Michaeli, är en förmåga att ta tag i saker. Att våga pröva något utan att veta säkert vad resultatet ska bli.

– Jag tror att lärarnas engagemang är nyckeln till det hela. Inte nödvändigtvis den enskilda läraren men skolans ledning och skolans kultur. Man lyckades hitta balansen mellan frihet och krav.

”All denna värme”. Utbrister Sandro Key-Åberg.

mest av allt av öppen diskussion och tolerans”, skriver Jan Guillou i sitt bidrag i boken. ”Givetvis är det den bästa skola jag någonsin gick i”.

 

Fotnot.

Boken kan beställas genom att sätta in 300 kr (varav 50 kr porto) på postgiro 149 39 17-7. Ange namn och adress. Mer information också på föreningen Viggans Vänners hemsida viggansvanner.se.

 

Mer läsning

Annons