Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Juggas har alltså fel”

/

Annons

Svar till Bodil Juggas ”Vad gör prästen som svenskalärare på Vasaskolan?”

Enligt Bodil Juggas har ”ett religiöst samfund […] hållit i lektionerna i ett skolämne” här på Vasaskolan. Hon menar att gymnasieprojektet ”Oh My God!” ansvarat ”för delar av utbildningen” i svenskämnet. Vi, som svensklärare på just Vasaskolan, har starka invändningar mot hennes beskrivning av vårt arbete. Först och främst: de enda som håller i och ansvarar för svensklektioner på Vasaskolan är behöriga svensklärare. Dessutom: det ansvaret tar vi på största allvar.

Juggas ställer sig frågan ”Är det bara jag som reagerar? Är det lämpligt? Hur kan det vara tillåtet?” Vårt svar är att allt pedagogiskt arbete på skolan sker med rektors godkännande och med stöd i skollag samt läroplan. I läroplanen för gymnasieskolan står nämligen följande:

” Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan.”

Det är alltså läroplanen som inte bara tillåter utan kräver att skolan öppnar upp för andra aktörer som ställer upp på skolans värdegrund. Till exempel bjuds aktörer från näringslivet, olika religiösa samfund, Arbetsförmedlingen och universitet och högskolor in till skolan som representanter för det omgivande samhälle som nämns i läroplanen.

Juggas påstår att: ”Lärare kan så att säga delegera ansvaret för lektionstimmar till olika utomstående”. Vi menar att lärare aldrig kan delegera ansvaret för sina lektioner, däremot kan och ska de bjuda in representanter från världen utanför skolan. När Juggas skriver att medarbetare i Oh, My God! haft en ”lärarroll” i undervisningen har hon alltså fel. De projektmedarbetare som besökt Vasaskolan har gjort det i egenskap av sakkunniga inom ett specifikt område, i det här fallet poesi och låtskrivande, inte som lärare. Att vara lärare innebär mycket mer än att hålla i enstaka skrivövningar.

Slutligen ställer Juggas frågan: ”Och nästa läsår håller scientologerna i pekpinnen, eller?” där hon tycks insinuera att skolan utan urskiljning släpper in allt och alla och dessutom låter dem dirigera arbetet. Som kompetenta välutbildade ämneslärare tar vi detta som ett ifrågasättande av vår professionalitet.

Vi har förtroendet och förmågan att göra det som läroplanen föreskriver, nämligen se till att ”undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” samt att ”skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. […] När värderingar redovisas, ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem.”. Detta uppdrag har vi, enligt vår bedömning, genomfört helt i enlighet med Skolverkets regler. Eleverna var fullt medvetna om vilken organisation projektmedarbetarna företrädde och som lärare deltog vi under lektionerna och tog det yttersta ansvaret för den kunskap som förmedlades.

Eftersom vi står för och följer skolans lag och läroplaner tycker vi precis som Juggas att det är självklart att skolan ”ska stå för kunskap och inte vidskepelse”. Religionsfrihet, skolutbildning och religiösa trossatser är fenomen som ständigt ska diskuteras – men i så fall sakligt, konstruktivt och med väl underbyggda argument. Åsikter kring och kritik av vår undervisning som grundar sig på fakta välkomnar vi med öppna armar, vi svensklärare undervisar trots allt våra elever i debattetik och hur man för fram en åsikt på ett konstruktivt sätt. Däremot undanber vi oss drastiska formuleringar och ogenomtänkta argument som grundar sig i brist på efterforskning.

Slutligen, ett stort tack till poeten och låtskrivaren Tommie och övriga medarbetare i ”Oh My God!” för ett gott samarbete. Vi hoppas att Gävles övriga invånare och besökare i Heliga Trefaldighet gläds åt att skolundervisning faktiskt resulterat i en manifestation av elevers kreativitet. Vi ser också fram emot en vårtermin fylld av samarbeten med Gävle Teater, andra gymnasieskolor, vänskolor utomlands och alla ni andra som kan bidra till våra elevers kunskapsutveckling. Vasaskolan är inte och vill aldrig bli en sluten verkstad. Vi vill vara en del av världen.

Mer läsning

Annons