Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kattis och Bosses man – på plats i Svenska Akademien

/

På tisdagen installerades professorn och språkvetaren Tomas Riad på stol nummer sex i Svenska Akademien. Bland annat hoppas han få skriva mer populärvetenskap.

Annons

För första gången direktsände SVT:s Kunskapskanalen den årliga högstidssammankomsten, alltid 20 december i Börshuset. Där den nya ledamoten, iklädd frack, håller tal inför de övriga.

Tomas Riad, professor i nordiska språk med språkets ljudegenskaper som specialitet, efterträder och talar om Birgitta Trotzig. På bara några månader har han slukat hela hennes skönlitterära produktion: romaner, berättelser och prosalyrik.

– Jag har aldrig gjort något sådant tidigare, när läser man in ett helt författarskap?

– När man läser in sig till Nobelpriset slår det mig nu. Det har varit ett intressant sätt att läsa på. Väldigt intensivt.

Enligt Gustav III:s stadgar är det just omsorgen om det svenska språket – inte Nobelpriset i litteratur – som är Akademiens allra viktigaste arbete.

För egen del hoppas Tomas Riad kunna bedriva mer populärvetenskap inom sitt eget område, fonologin.

– Det har jag gjort tidigare också, men man behöver bli synlig för att folk ska ringa, och det blir jag nu.

Det han sysslat mest med är relationen mellan morfologi – ordbildning – och själva språkljuden. Hans populärvetenskapliga analys av satsmelodin hos den svenske kocken i ”Mupparna” är redan omskriven. Smeknamn är ett annat tacksamt område, eller varför Bo blir Bosse och Katarina Kattis.

– Vilket namn du än stoppar in i smeknamnsmaskinen kommer den alltid att spotta ut något som är tvåstavigt och har betoning på första stavelsen. Smeknamn är en speciell typ av ordbildning som tillåter fonologin att blomma ut.

Som språkvetare upplever han ibland en folklig uppfattning om akademiker som omöjliga att konsultera i språkfrågor eftersom de aldrig ger klara besked. I stället för ett svar om vad som är rätt eller fel, ”var eller vart”, ”mig eller jag”, kommer en utläggning om svenskans utveckling som felaktigt uppfattas som att ordvalet inte länge spelar någon roll.

– Där finns en brist på kommunikation från båda sidor. Man måste skilja på ett språkvetenskapligt svar, det vill säga en förklaring till varför språket förändras, och ett svar om vilket ord som är lämpligt att använda.

– Om man är på anställningsintervju och det sitter en språkpolis på andra sidan som funderar på om han ska anställa eller inte, då spelar det roll.

Erika Josefsson/TT Spektra

Mer läsning

Annons