Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KONST: Jönssons vitsminkade vardag

/

Annons

Vad ska man ha på sig? Hur ska man möblera? Var ska man bo? Ska jag skaffa en hund som vän?

I Ingela Jönssons måleri anas vardagsfrågorna från inredningsmagasin och samlevnadsspalter. De tysta konsumtionskraven, följda av rekommenderad avstressning i vardagskvällens promenad.

Konstnären säger själv att utställningstemat varit dualitet: kaos och lugn, stillhet och rörelse, ljus och mörker. Färgerna svart och vitt dominerar.

Men jag upplever inte Ingela Jönssons verk som fyllda med motsättningar, snarare tvärtom. Kontrasterna dämpas, fält och lager binds samman. Ofta under en transparent vitsminkad yta, och även med inklistrade egna teckningar och inmonterade foton (klänningar, skåp, stolar, en soffa, en tapet, ansikten) utrivna från just inredningstidningar, ihopsatt till gåtfulla collage.

Hundarna är särskilt många. Sällskapshunden som gör livet värt att leva när inget annat gör det. Många av miljöerna är utomhus, i en klarare luft, varifrån vi betraktar det instängda. ”Kraftmätning” pågår, enligt en målning. Men strävan tycks vara efter balans.

Ingela Jönssons täta bilder känns som uttryck för en längtan att komma överens med en trivial vardagstillvaro.

– Jag målar snabbt och intuitivt. Jag låter bilderna komma som de vill. Jag kan jobba intensivt i 20 minuter men när jag börjar tänka på vad jag gör går jag därifrån!

Resultatet blir spännande utan att vara oroande och mer medvetet än det låter.

Utställningen är årets första på Galleri K i Gävle. Den pressvisas en vintervit dag när kylan slagit till. När jag öppnar dörren till galleriet viner snön med in. Redan på väggen strax innanför råkar denna verklighet speglas – i blåkalla målningen ”Spår i snön”. Just så direkt talar Ingela Jönsson om den vardag vi lunkar på i, där normer bestämmer vad som är hemtrevligt.

Mer läsning

Annons