Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett övergivet hem – detta blev kvar

/
  • Det långsamma förfallet. Fotografen Moa Gustafsson har dokumenterat en övergiven stuga i bilder som visar på Sandvikens Galleri Lars Palm.

Tiden har stannat. Människorna har övergivit den lilla gotländska stugan, men möbler, porslin, ja till och med kläder finns kvar.

Annons

30 år har förflutit, och förfallet är märkbart, ändå är det som om livet nyss har pågått där.

Fotografen Moa Gustafsson, bördig från Gävle och student på Gotland, har dokumenterat huset, rum för rum. Det är en vemodig vandring. På galgar hänger ännu vitskjortor, i köksskåpen finns tallrikarna kvar, på soffan var det länge sedan någon satt. Bilder av ödehus ser man då och då, men jag kan inte erinra mig ett ödehus med de mänskliga spåren lika synliga som här. Livlösheten förstärks av att vardagens detaljer finns kvar. När människan försvinner från huset upphör det att vara ett hem och det som har lämnats kvar blir blott själlöst skräp.

Fotografierna väcker fascination samtidigt som de skapar en känsla av att vilja springa ut ur huset, lämna den instängda luften bakom sig.

Svitens starkaste foto visar en vit nallebjörn som har suttit övergiven på samma plats i tre decennier. Få saker är så hjärtknipande som ett gosedjur som ingen längre älskar.

Moa Gustafsson har luskat ut en del om vem som bodde där och varför allt har lämnats, men utställningen blir bättre av att så mycket som möjligt är okänt och att berättelsen får växa i betraktarens huvud.

En given referens är Jan Jörnmarks foton av övergivna platser, men medan han har ett makroperspektiv, de stora samhällsförändringarnas övergivna förlorare, finns det hos Moa Gustafsson en berättelse i det lilla formatet nära människan.

Mer läsning

Annons