Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fantasins triumf

/

”Heart of the Matter”, heter Jesper Nordas utställning på Konsthallen i Sandviken. Det är också titeln på en roman av Graham Greene, som på svenska heter ”Hjärtpunkten”. Utställningens hjärtpunkt tolkar jag som poesins och fantasins triumf. Jesper Norda arbetar både som bildkonstnär och kompositör och bor i Göteborg.

Annons

I videoverket ”Verge On” ser vi i en loop hur vi tycks lämna ett öde landskap. Trots att bilden säger att vi stiger snabbt, kommer vi ingen vart. På en textremsa, som då och då hoppar till, kan man läsa Little by little, everything will come to normal. En sådan försäkran oroar naturligtvis. Vad är onormalt här och hur länge ska vi utsättas för det?

Vare sig det handlar om miljöproblem, finanskriser eller sociala missförhållanden använder makthavare på olika plan återvändandet till det normala som mantra. Det normala är hemvant, lite slitet men tryggt, nästan lite rosenskimrande.

Men det kommer sällan eller aldrig åter. Normalt är ett onormalt begrepp, trots att det känns som en civilisationens grundsten. Är man hederlig gör man på tal om det normala plats för frågan i förhållande till vad? Då knuffas människan ut i en okänd rymd och måste orientera sig på nytt.

Nu är det onormala inte dåligt i sig. Fred och solidaritet kan vara onormalt.

Det Jesper Norda säger med sin konst är att det inte är rationaliteten som är viktigast när vi förflyttar tankar, utan raketbränslet är de fria spekulationernas poesi. Sedan beror det på omständigheterna om man hamnar intill himlen eller i helvetets förgårdar.

I Konsthallens entré ligger ett kullvält piano. Det är sammankopplat med ett musikverk som gjorts för utställningen genom titeln ”Horizon Release”. Pianot är sinnebilden för den romantiska musiken.

Jesper Nordas stycke, som jag tyvärr inte haft möjlighet att höra i sin helhet, bidrar till den känsla av kadaver i öknen som omger pianot, det normalas öken.

På väggen en bra bit bort finns horisonten, förbunden med pianot genom en vajer. Horisonten måste befrias!

Till denna rena, minimalistiska utställning hör två teckenbaserade verk. Det ena (”Microgram of Light”) består av tusen och åter tusen nollor. Raderna av nollor, som förvirrar ögat, börjar med 0,000… och slutar med …000123 och kan(?) utrycka ljusets vikt – ljus är både partiklar och vågrörelser – men som enligt en text av konstnären kan ses som en instruktion för hur man låter ljus falla in genom dörrspringan i rummet där ett barn som är rädd för mörkret ska sova.

Jesper Nordas konst följer inga formler. Den utgår från en bild eller minne och som transformeras till dikt och skickas ut i rummet. ”Resist with all Your Heart” består av en väldig textmassa, dryga två meter gånger 14 rader med uppmaningar som: Stay in a place infected with order, resist it with all your heart. I meningarna byts sedan orden ut, så betraktaren uppmanas till motstånd oavsett om det gäller familj, sex, affärer, skugga, storm… och i förlängningen alla världens situationer och tillstånd; allt ska bjudas motstånd, allt har en normalitet som bör överskridas med hjälp av poesin och fantasin för att du ska leva i verklig mening.

På golvet i konsthallens innersta rum dansar i ”Reader” en mörkröd markör hastigt i en upplyst yta på golvet som vore det ögats rörelser när det söker utanför det normalas kant.

Mer läsning

Annons