Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glömd konstskatt – i ett skräpigt hörn i Folkets hus

/
  • Dubbel förbannelse. Bengt Söderhäll förevisar Torsten Billmans fyra akvarellskisser som utlovades glas och ram för att ställas ut redan på 1980-talet. I dag förvaras de fortfarande, uppspikade på bräder, lutade mot väggen i ett skräplager (mittenbilden).  Medan Billmans berömda fresk fortsätter leva sitt liv gömd bakom ett draperi.

Annons

Lutade mot väggen, bakom gamla stolar och väskor, i ett skräpigt hörn av Gävles Folkets hus står konstnären Torsten Billmans skisser till fresken ”Samhällsutveckling”.

Skisserna är konstverk i sig, utförda i samma format som väggmålningen.

Är det en värdig förvaring?

Är det en säker förvaring?

Man skulle kunna ropa skandal.

Men eftersom intresset nu börjat vaknat för att vårda bortglömd offentlig konst, så är det kanske onödigt.

Det har ju hänt värre saker. Som att konstnärliga verk helt sonika målats över. Konstnären Randi Fishers muralmålning på en skola i Landskrona täcktes med vävtapet och så placerades en tillbyggd städskrubb framför. Som exempel.

Torsten Billmans mäktiga fresk i Folkets hus i Gävle finns trots allt. Man kan se den om man kryper in bakom ett draperi.

Jag menar egentligen inte att vara ironisk.

Billman-verket har framtiden för sig. Det låter tala om sig. Det uppmärksammas i ett nyutkommet praktverk om Torsten Billman där Bengt Söderhäll, lärare på Högskolan i Gävle, fått i uppdrag att skriva ett särskilt kapitel om ”Samhällsutveckling”.

Fresken är ovärderlig och enastående, konstaterar han.

Billman-verket blev dessutom nyligen utvalt att ingå i en studie som Statens Konstråd genomför, tillsammans med Siri Derkerts berömda utsmyckning i Östermalms tunnelbanestation, bland annat.

Totalt 1 525 byggnadsanknutna konstverk har beställts av Statens Konstråd, sedan myndigheten inrättades 1937 och fram till år 2005.

Av dessa ska nu 23 verk specialstuderas. Avsikten är att ta reda på hur den byggnadsanknutna offentliga konsten ska bevaras bäst. En stor del av det som en gång beställdes för stat, landsting och kommuner finns i dag i hus som sålts till privata fastighetsbolag. En generation anställda som känner verkens tillkomsthistoria går i pension. Och vad händer då? Fattar de nya ägarna att de inte har rätt att göra vad de vill?

”Samhällsutveckling” och dess syskon ska helt enkelt få en vårdplan.

Eller med andra ord att verk av det här slaget ska kunna få antikvariskt stöd. På samma sätt som konst i slott och kyrkor.

Kanske förskräcker historien. Vid en inventering upptäckte man att drygt 50 av verken blivit nedmonterade. 300 var skadade och i behov av restaurering.

– Konstverken är kulturhistoriskt väldigt intressanta, de är ett nationellt kulturarv, säger Karin Hermerén, konservator och Statens Konstråds utredare i frågan.

Randi Fishers muralmålning på Landskronas Seminarieskola har för övrigt vid provskrapning befunnits intakt under tapeten och ska förhoppningsvis återställas. Ett spännande fall av 1900-talsarkeologi som det kallas.

Men åter till Billmans Berömda. Konstverket invigdes 12 oktober 1947. Torsten Billman och stuckatören Robert Filobelli hade arbetat hela sommaren med den nära 30 kvadratmeter stora fresken som alltså är målad direkt i murens färska puts.

Själva motivet skildrar tiden från industrialiseringens genombrott i Sverige, omkring 1870, till andra världskrigets fasor. Man kan se enskilda betydelsefulla personer som Strindberg, August Palm och Torgny Segerstedt.

Torsten Billman föreställde sig att bilden skulle möta besökarna direkt när de kom in i Folkets hus. Så blev det till hans besvikelse inte. Den har mestadels varit dold bakom en skjutvägg och en bioduk.

I början på 1980-talet återvände Billman till Gävle för att reparera några skador på fresken. Vid detta tillfälle skänkte konstnären också delar av freskens förlaga till Folkets hus.

Det handlar om fyra akvarellmålade kartongskisser, uppspända på träramar, i samma väldiga storlek som originalet.

Hur länge sedan var det någon som tittade på dem?

Torsten Billman kunde nog inte ana att skissernas öde skulle bli ännu sorgligare än följetongen om den undangömda fresken.

Rädda Billmans akvareller!, vädjade Bengt Söderhäll i ett debattinlägg redan 1983. De måste omgående ses över, ramas och ställas ut, krävde han.

Året därpå lovade representanter för olika kulturinstitutioner och Gävle kommun att detta skulle bli av. Skisserna skulle glasas och placeras på publikvänligt ställe, absolut.

Men sedan dess har de varken setts eller talats om. Bara samlat damm.

Vi hittar skisserna i ett olåst och skräpigt utrymme intill scenen, bakom uppstaplade möbler, resväskor och mattor. Inte ens när Statens Konstråd kom för att inspektera fanns tid att plocka fram dem.

– De stod illa till. Man skulle väl önska en annan placering för att inte riskera skador. Säkerhetsmässigt är det ju inte heller så bra, med tanke på stöld och brand och vattenskador, säger Karin Hermerén försiktigt.

– En gång när jag kom hit låg de framsläpade på golvet, vittnar fastighetsskötaren Kenneth Berglin.

I dag bärs skisserna försiktigt som bäbisar, ut i ljuset. På kartongen syns färgerna något klarare och Torgny Segerstedts rock är hel – på riktigt, i putsen, har den fått ett olyckligt skraphål.

Skisserna berättar också om den konstnärliga processen. Torsten Billman noterade färgerna med blyertspenna och skrev minnesanteckningar här och var: ”ev. uppkavlade ärmar”!

Karin Hermerén menar att förlagan självklart borde visas tillsammans med fresken. Billman-beundraren Bengt Söderhäll håller med; ”de är värda ett eget kapitel”. Han brukar föreläsa och har förevisat ”Samhällsutveckling” för utländska gäster som häpnar över det undangömda mästerverket.

Gävle Folkets hus har nyligen fått en ny ägare som sagt sig vilja ta hand om, till och med satsa på, husets inbyggda konst. Söderhäll är förhoppningsfull. Han dristar sig till att drömma om en skylt som visar vägen till Folkets hus konstverk och en broschyr som berättar om dem.

En skylt och en broschyr.

Välkommen ombord, Gävle. Hur svårt kan det vara?

Fotnot. Torstens Billmans fresk i Gävle Folkets hus nämns inte i Gävle pocket (kultur- och fritidsguide), inte i Gävlebroschyr 2011, inte på Gävle Turistbyrås hemsida. Däremot på Wikipedia – som magnifik och en av Gävles få sevärdheter.

Mer läsning

Annons