Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intrycksstormen medierad som klotter. Typ.

/
  • Otillräckligt filter? Antagonists, the Universe and Time”.
  • Amerikansk bildvärld. Påtagligt New York-inspirerad är Carl Sundberg. Här ”Skull”.
  • Budskapsfors. I verket ”Me and Jackson is Tom and Jerry” finns kodord från den fors av budskap som Carl Sundberg tycks kämpa med.
  • Ovanligt klar. Den ena sidan av dörren ”This is Not a Door, it´s a map” är relativt renodlad och klar...
  • ...medan den andra är nedklottrad. Påmminer om insidan på konstnärens pojkrumsdörr, enligt honom själv.

Annons

Ibland känns det som om det är svårt att värja sig inför världen som den förmedlas genom media. Ord, bilder och musik trängs i våra sinnen och förvirringen ökar, eftersom vi inte kan veta om det är världen, budskapens trängsel eller de egna sinnenas tillkortakommanden som kan förklara oredan av medvetet eller omedvetet förmedlade budskap. Människans hjärna är förvisso utrustad med filter som sorterar bort det mesta. Men, räcker det i längden?

Så tänker jag inför Carl Sundbergs utställning på Kulturkiosken. Carl Sundberg går första året på Gävle konstskola. Han har uppenbarligen hamnat rätt, inte minst för sitt mod att släppa in världens kaos i sina bilder.

Men hans konst kommer inte ur det blå, utan har sina rötter i den expressionism som blommade i 1980-talets New York och där Jean-Michel Basquiat var mästaren och graffitin och musiken (som Jimi Hendrix och 60-talet) de viktigaste konstnärliga referensramarna . Han försöker inte dölja sina källor. Tvärt om, han använder gärna copyrightsymbolen i sina målningar, precis som Basquiat.

Även strukturen – eller bristen på struktur – kommer från New York, liksom de många textinslagen av mer eller mindre meningsfulla one-liners. Men det finns en vitalitet i Carl Sundbergs bilder och texter som är hans egen.

I Carl Sundbergs fall är det kanske media som är den viktigaste källan eller konfliktpunkten. I ett verk som ”Antagonists, Universe and Time” klargör han att det är ur motsatserna världens dynamik uppstår, men konstaterar i den stora bilden ”Me and Jackson is Tom and Jerry”, att ”Everything is Nothing”, vilket också är det namn han gett utställningen. I den målningen vimlar det av ord som bullet, bones, money, control, skull… ord som bildar ett partitur för den sammansatta fors av budskap som Carl Sundberg kämpar med och som obönhörligt tycks flocka sig kring handlingar som kan associeras till våld och tvång.

I ett hörn står en bemålad högtalare. I en text på högtalaren får Machiavelli klä skott för sin tro på dygden som medel för en korrupt moral (eller som jesuiterna påstås ha ansett: ändamålet helgar medlen).

Mitt på golvet har Carl Sundberg placerat en dörr. På den ena – ingångssidan – kan man läsa ”Personality Crises”, vilket kan tolkas som öppenhet eller osäkerhet, medan insidan bland annat talar om pengar och om ”prospects is something you get when you´re old”.

Det finns en spänning, en konflikt, mellan texterna och de gestalter som inte alltid riktigt tycks få plats i dessa bilder. I längden tror jag konstnären kommer att separera text och bild. Det finns mycket i hans gestalter som pekar framåt, mot en behärskad och genomtänkt uppgörelse med världen.

Mer läsning

Annons