Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konstkalas i Hofors 2: Ottesen leker med döden

/

Rigmor Ottesen i Hofors har målat sina arbetskamrater som skelett på avdelningsmötet. Hon har också målat jobbarkompisarna på fikarasten som rätt uppsluppna dödskallar.

Annons

För säkerhets skull har hon porträtterat sig själv som skelett framför staffliet målande sitt porträtt. Ännu fler skelett och dödskallar finns på Galleri BGB i Hofors, där hon ställer ut tillsammans med dottern Sussanna Ottesen, Gävle.

Grundidén att måla dödskallar och skelett kommer delvis från delar av dagens ungdomskultur. Sussanna har också målat ett porträtt i den stilen. Men ursprunget att framställa döden (och livet) i form av skelett och dödskallar går tillbaka till 1300-talet. I de gamla dödsdanserna följde ofta en lång rad människor ur alla samhällsklasser Döden, från kungen till drängen. Budskapet var att betraktaren ska tänka på att hon är dödlig och att rikedom och makt bara är tillfälliga. Ur sådana motiv utvecklades så småningom bruket att i bild skildra olika typer och samhällsklasser.

Rigmor Ottesen har tagit fasta på att ge gestalterna karaktär. På avdelningsmötet tycks chefen vädja till medarbetarna om förslag på vad ska göras åt kurvor som pekar brant nedåt. Någon grubblar, någon vet varken ut eller in, någon verkar inte förstå och ett par pratar glatt om annat – alltså precis som det brukar vara på jobbet. I framställningen av jobbarkompisarna på fikarasten är det gladare miner, inte heller så ovanligt.

Konstnären leker med flirten, närheten och ömheten i andra porträtt av dödskallar, som för att påminna att sådana känslor också är förgängliga ting – ofta mer förgängliga än livet självt. I andra målningar varierar hon dödsdansen på ett Let’s dance-tema, där kvinnan i den långa klänningen dansar med Döden själv i kosmos och en kärleksscen på mer jordisk botten. Dödsdansen som motiv är också känt som Danse Macabre och konstnären beskriver i ett collage texten till en supvisa med detta namn, och där skrattar både Satan och benranglen skramlar…

Sussanna Ottesen visar fina porträtt, inklusive ett självporträtt som både rökande och drickande brud. Hon har också gjort komprimerade hyllningar till artister som Freddie i Queen, Slash och Lady Gaga och en märklig fisk som är mormors, men som tycks sväva i en annan värld än denna.

Mer läsning

Annons