Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med nya brillor i Boulognern

/

Annons

Jag tror att jag ser Boulognern. Jag är Gävlebo för sjutton, det är min park, det är klart att jag vet hur den ser ut.

Men tänk om det jag mest ser är, tja, årstidernas gång. Höstlöv, snön som ett täcke, oklippta gräsmattor, vårsolens strimmor. Hetsiga änder, skräpet efter helgen, usch.

Utomhusrum som Boulognerskogen och Stadsträdgården måste ibland återupptäckas.

Jag inser det när ett gäng bestående av Gävles mest kända konstnärer placerar ut konstverk mitt i det gröna, konstverk som ger oss en ny relation till platsen.

Anna Abrahamssons stig är kanske mest talande. Ett kilometerlångt pärlband av diskreta vita stenar slingrar sig fram över grusgångarna. Emellanåt leds vandraren ut till små stopp i naturen där en spegelbild blänker. Nytt perspektiv! Javisst, så självklart.

Gaffel Art Park Event är en konsthändelse som startade i går och pågår till och med söndag, i regi av de medverkande konstnärernas ateljéförening Gaffel.

Event tillhör kanske inte mina favoritord. Men den här tillfälliga utställningen av platsspecifik konst är genomarbetad och gör verkligen intryck.

Dessutom händer massor av annat i parken i helgen. En konststafett, performances, märkliga läten – och livs levande konstnärer på plats att se i arbete eller passa på att fråga om vad det är frågan om.

Tanken är att synliggöra platser i stadskärnor, inte enbart i Gävle utan framöver runt om i länet. Till exempel: det ökända ödelagda torget i Bollnäs kan tänkas få konstnärsbesök.

Gunilla Leander har placerat en husvagn i gräset intill Boulognerns offentliga toaletter. Ljudet som hörs inifrån husvagnen är inte heller så trevligt, ett äktenskapsbråk som då och då blir högröstat. Husvagnssemester förknippas väl inte direkt med stadspark. Men vi hör förstås hit – vi ibland grälande människor som rör oss i den.

Katarina Jönsson har inrett en ö i ån. Den är tvärtom vacker som ett slott. Från träden hänger läckert färgglada plexiskivor i kurviga gipsramar. Samtidigt i strandkanten – en smutsig oljefläck, eller om det är resterna av den svarta plastsäcken från ett styckmord... Som skönheten kontrasterad mot civilisationens smutsiga baksida.

Annat ses, säger konstnärerna, helst på kvällen. Som Jens Salanders belysta möbelgrupp, någons vardagsrum på ”fel” ställe i universum.

”Man kan nog säga att mina verk handlar om att ha något framför ögonen men inte se det”, säger han själv.

Marie Lindgren får mig att se vattenspegeln ovanför kraftverket som aldrig förr. Där flyter ”Rest”, hennes 50 stycken gula, röda, gröna badmadrasser – upprättstående!

Det kan bli andra formationer sen, förklarar hon. Verkligheten kan förändras. Boulognerns rum kan bli som nytt. Ja, verkligen.

Jag hinner tyvärr inte berätta om alla installationerna. Men se själva, gör det, och få upp ögonen.

Mer läsning

Annons