Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: App och klass – och livet efter Downton Abbey

/
  • Herrskap på Downton Abbey, Dame Maggie Smith Michelle Dockery med näsorna upp.
  • Julian Fellowes, prisade skaparen bakom

Annons

Högt älskade tv-serien ”Downton Abbey” kan förleda tittaren att tro att livet i slottets köksregioner bara är en, lite hemtrevligare, spegelbild av livet i salongerna.

Bilden blir med ens annorlunda när man hör Maj Sjöwall berätta om sin stockholmska uppväxt. Hennes pappa hotelldirektören huserade i en tornvåning – och tjänstefolket som skalade potatis i en källarskrubb. Och det är trots allt flera decennier senare än Downton Abbeys 1920-tal.

SVT sände häromkvällen den fina dokumentären som porträtterade författaren Maj Sjöwall, i dag 80 år. Hon låter fortfarande indignerad över orättvisorna. Tillsammans med partnern Per Wahlöö skrev hon en deckarserie som blev världsberömd för sin socialrealistiska samhällsskildring.

Man påminns om att ”Downton Abbey” är något exakt precis tvärtom – nämligen en saga. Klasskillnaderna finns där som berättelsens förutsättning, de håller spänningen uppe.

Seriens skapare och manusförfattare, Julian Fellowes, själv förresten med titeln baron, hade inte klarat sig utan dessa motsättningar. Tidens gång slipar dem i kanten; vi får i de avslutande avsnitten allt oftare se springet i den vindlande trappan mellan däruppe och därnere. Men i fokus står alltid de personliga och romantiska förvecklingarna, mot en användbar bakgrund av ojämlikhet.

Nu avslöjas att Julian Fellowes snart släpper en ny serie. Motsättningarna denna gång är mellan förnäma brittiska aristokrater och en borgerlighet som blivit uppkomlingsrik på den industriella revolutionen. I London, 1840-tal. Titeln är även här en bestämd plats: ”Belgravia” – den tjusigaste stadsdelen med väldiga stenfasader. Och trånga serveringsgångar in till köksslavarna kan man gissa.

Serien kommer dock inte i tv. Den är gjord för att läsas (eller lyssnas på), som en följetong. Fast än mer upplevas – publiceringen sker i en app där det också kommer att finnas fördjupande material, kartor, musik, historisk bakgrundsinformation, släktträd, foton…

Premiäravsnittet av ”Belgravia” aviseras till april, nya episoder ska sedan följa veckovis enligt ett schema.

Förebilden sägs vara Charles Dickens ”Pickwickklubben”, en på sin tid enormt populär berättelse som skrevs på beställning 1836 och gavs ut i månatliga häften. ”Belgravia” presenteras som en digital motsvarighet.

Så, är Julian Fellowes vår tids Dickens? Förbaskat skicklig är han åtminstone, i synnerhet på att skapa intressanta karaktärer och begär efter mer.

Men Fellowes softade miljöer är lika långt från Dickens smutsiga verklighet som en inbäddad krigsreporter från Edward Snowden.

Det påminns man om av en annan nyutkommen publikation – också denna en gammal historia i modern form. Och just Charles Dickens. Hans berömda roman ”Lysande utsikter” gjord som seriealbum i Argasso förlags serie illustrerade klassiker.

Liksom ”Belgravia” utspelar sig handlingen i ”Lysande utsikter” i det tidiga 1800-talets England, och den nya versionen har faktiskt – precis som Belgravia-appen – extramaterial i form av släktträd, författarporträtt och bakgrundsfakta. Men det mest talande är de tecknade bildernas mörker, kyla och elände.

Författaren Julian Fellowes har definitivt klass, men jämförelsevis inte mycket till klassperspektiv.

Sådant finns det däremot gott om i kommande biofilmen "Suffragette" (premiär 15 januari). Här skildras den brittiska rörelsen för kvinnlig rösträtt kring förra sekelskiftet, utan skymt av romantik och direkt från fabriksgolvet.

De förtryckta i "Suffragette" ser våldsamt motstånd som sin enda möjligheten. Vart är vi på väg, som det frågas i ett annat känt tv-program. Mer fiktion, eller mer konfrontation?

*

Fotnot. ”Belgravia” av Julian Fellowes släpps som app för mobil, surfplatta eller dator men ges även ut som vanlig bok; romanen kommer på engelska i juni.

Mer läsning

Annons