Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Gudinnan och jag firar födelsedag

/
  • Stoisk bekämpare av anorektiska ideal. Gävles gudinna fyller 60 år och firas med ett födelsedagskalas fredag 20 maj.

Annons

Vi är jämngamla, Eric Grates gudinna och jag. Man får säga att hon åldrats värdigare.

Det skiljer bara några dagar mellan våra födelsedatum, tänka sig.

Gävle kommun har bestämt att fira sin mest berömda offentliga skulptur på fredag 20 maj. ”Gudinna vid hyperboreiskt hav” av konstnären Eric Grate fyller år. Det blir ett enkelt glasskalas. Hemma hos födelsedagsbarnet, på Rådhustorget.

Nåja. Hon kräver nog inte mera än så heller. Inte mer att vi håller henne sällskap en stund. Hon är ju just detta, en träffpunkt.

Konstverket kom på plats 17 maj 1956. Nedkomsten var inget som framkallade jubelrop (till skillnad från den lyckliga tilldragelsen på Sollefteå BB någon vecka innan). Om ni anser att debatten varit stormig om vissa rosa Gävleskulpturer så är det förmodligen en sommarbris jämfört med protesterna som mötte födelsen av en jätteflodgudinna i granit. Så vulgär! Skandal!

Men i dag har hon övertaget. 60 år senare. Inte ett grått hår. Inte en rynka. Samma behag.

Gudinnan ser ut precis som när hon skapades. Med tiden har hon dessutom blivit riktigt populär. Hon har bara legat där och putsat sitt varumärke utan att röra en finger.

Den här jättekvinnan kunde till och med vara den som bestämmer här i stan i dag. Bevararen av ett majestätiskt lugn medan myrorna inne i Stadshuset gnabbas.

Åren har helt enkelt arbetat för henne istället för emot.

Men så är hon inte mänsklig heller, utan evig. Konst.

Det där fnissiga öknamnet som kändes otäckt rätt i munnen har jag faktiskt inte hört sägas på länge. Det hörde kanske förra seklets talspråk till. För nya generationer Gävlebor är den nakna damen inget märkvärdigt på det sättet. Oanständig? Ha ha.

Hon är förstås en uppenbar anledning att diskutera det patriarkala samhällets förtjusning i att placera ut passiva massiva kvinnokroppar som blickfång i stad och parker. Men det bryr vi oss inte om på födelsedagen. Gävles gudinna är värd att bli firad. Hon också. Hurra.

Mer läsning

Annons